Mensrubbning är en omdiskuterad misstänkt biverkning av covid-19-vaccin. Läkemedelsverket har sammanlagt fått in omkring 100 000 rapporter om misstänkta biverkningar av covid-19-vacciner. Av dessa handlar ungefär 8 000 om att kvinnor fått olika typer av onormala blödningar efter vaccinering.
Det finns bland annat många rapporter om att mensen uteblivit eller blivit oregelbunden och också om att den blivit ovanligt sparsam eller riklig. Dessutom finns rapporter om onormala blödningar som inte kopplas till menstruation. Samma mönster har synts i flera enkätstudier och studier som använt data från hälsoappar.
Ny studie om risk för mensrubbning
Nu publicerar Läkemedelsverket och Göteborgs universitet en stor registerbaserad studie där forskarna undersökt denna misstänkta biverkningsrisk närmare. Deras slutsats är att vaccinering med mRNA-vaccinerna Comirnaty och Spikevax eller vektorvaccinet Vaxzevria i vart fall inte ökar risken för blödningsstörningar som är så svåra att kvinnan söker vård.
Den nya studien är publicerad i British journal of medicine.
– Våra fynd motsäger inte tidigare studier eller rapporter om att kvinnor upplevt blödningsrubbningar. Men resultaten visar att dessa i så fall inte var så allvarliga att kvinnorna kontaktade läkare – och det kan vara lugnande besked, säger Rickard Ljung, professor och läkare på Läkemedelsverket och en av de ansvariga för studien.
Nära tre miljoner svenska kvinnor ingick
Forskarna använde registerdata om alla kvinnor som fick sjukhusvård eller specialiserad öppenvård i Sverige under perioden 27 december 2020-28 februari 2022. Dessutom ingick data om primärvård som täckte 40 procent av den kvinnliga befolkningen under samma period.
Kvinnor som tidigare haft mensrubbning, gravida och vissa andra grupper av kvinnor uteslöts. Forskarna justerade analysen med hänsyn till bland annat ålder och socioekonomiska faktorer.
Totalt ingick drygt 2,9 miljoner kvinnor i åldrarna 12-74 år i underlaget för studien. Deltagare som vaccinerades med något av de studerade covid-19-vaccinerna jämfördes med dem som var ovaccinerade.
Det primära utfallsmåttet var om kvinnorna hade kontakt med sjukvården på grund av någon typ av onormala blödningar före eller efter klimakteriet. Forskarna studerade eventuella vårdkontakter dels under den första veckan efter vaccineringen och sedan under de följande tre månaderna.
Ökad vård för postmenopausal blödning
Nästan 88 procent av kvinnorna fick minst en dos covid-19-vaccin under studieperioden och 64 procent hann få tre doser. När det gäller vårdkontakter för blödningsrubbningar hos premenopausala kvinnor såg forskarna då ingen signifikant skillnad mellan vaccinerade och ovaccinerade.
Dock syntes det en viss skillnad mellan vaccinerade och ovaccinerade bland de postmenopausala kvinnorna. Där fann forskarna en riskökning på mellan 23 och 33 procent.
– Vi ser en liten förhöjd risk för blödning efter klimakteriet, säger Rickard Ljung.
Tror inte på orsakssamband
Men forskarna menar att resultaten som helhet ändå inte tyder på att den ökade risken för blödning efter klimakteriet verkligen är en effekt av vaccinet. Detta bland annat eftersom de såg en liknande ökning av vårdkontakter för blödningsrubbning även under den allra första veckan efter vaccineringen.
– Det verkar inte sannolikt att hinna få en läkartid så snabbt. Våra data visar ju inte när symtomen uppstod utan när kvinnan besökte vården. Snarare skulle det exempelvis kunna vara så att man bokat tid för sina blödningssymtom och ser till att vaccinera sig innan man besöker vården, säger Rickard Ljung.
– En annan bidragande förklaring till sambandet skulle kunna vara så att kvinnor som är mer hälsomedvetna både vaccinerar sig och söker vård vid postmenopausala blödningar i högre utsträckning.
