Läkares möjlighet att fortbilda sig, både internt, externt och på egen hand fortsätter minska. Det visar Läkarförbundets årliga enkät som presenterades i fredags. Exempelvis har tiden för extern fortbildning minskat för femtonde året i rad.
Jämfört med toppåret 2005 då antalet utbildningsdagar var 9,1 har tiden mer än halverats till dagens 4,2 år 2022, enligt enkäten.
– När man gjorde om avtalet med SKR, Sveriges kommuner och regioner, fanns en oro om att fortbildningen skulle minska. Trots att arbetsgivarna lovat att de ska ta ansvar. Så har inte skett. Vi ser en brant nedgång, tiden för fortbildning har successivt minskat, säger förbundets ordförande Sofia Rydgren Stale.
Risker när läkare inte fortbildas om läkemedel
Att läkares kontakter med läkemedelsindustrin har begränsats kraftigt är i grunden bra, tycker Sofia Rydgren Stale. Men då måste arbetsgivaren ta sitt utbildningsansvar, poängterar hon.
Den nya enkäten visar att läkare idag har svårt att få ta del av två för läkare centrala områden: fortbildning om läkemedel och om nya riktlinjer, kunskapsstöd och liknande.
– Det finns risker med att inte ha en vård i framkant, att läkare inte är uppdaterade på ny forskning, nya rön och nya behandlingsmetoder, säger Sofia Rydgren Stale och fortsätter:
– Att förskriva läkemedel är ju en ganska central uppgift i en läkares dagliga yrkesverksamhet, säger Sofia Rydgren Stale.
Risken att läkare halkar efter är uppenbara, anser Läkarförbundets ordförande.
– Man kanske fortsätter med sådant man inte ska ägna sig åt, som att skriva ut äldre läkemedel när det finns nya och bättre läkemedel.
Varannan får för lite kunskap om läkemedel
Mer än var tionde läkare, 12 procent, anser att de inte alls har goda möjligheter att ta del av relevant läkemedelsinformation. Nästan hälften, 43 procent, svarar att de i låg utsträckning har goda möjligheter att få kunskap om läkemedel.
37 procent svarar att de har det i hög utsträckning medan bara 8 procent instämmer helt.
– Det är klart att det ger en ökad risk för sämre vård om läkare inte är uppdaterade, säger Sofia Rydgren Stale, som själv har sin bakgrund inom beroendemedicinen.
Hon ger några praktiska exempel, som att läkare med för lite kunskap använder gamla preparat vid avgiftning eller nedtrappning vid läkemedelsberoende, som inte är lika bra som de nyare.
– Utan rätt kunskap om exempelvis nya läkemedel mot morfin- eller heroinberoende kan konsekvensen bli att läkaren känner sig osäker och inte vågar använda ett nytt effektivt och säkert läkemedelspreparat, säger hon.
Stora geografiska skillnader
När det gäller nya riktlinjer och rekommendationer – som ju ofta även omfattar läkemedelsbehandling – är statistiken nästan lika dyster. 8 procent svarar att de inte alls har goda möjligheter att ta del av nya riktlinjer. 36 procent svarar att de har det i låg utsträckning.
Mindre än hälften, 44 procent, anser att de har det i hög utsträckning och 12 procent instämmer helt.
De regionala skillnaderna är enorma, vilket är alarmerande, poängterar Sofia Rydgren Stale. I flera regioner instämmer mindre än 5 procent att de har goda möjligheter att ta del av nya riktlinjer, i andra regioner svarar var fjärde att de instämmer helt.
– Skillnaderna har stor betydelse eftersom kunskapsstöd som nationella riktlinjer är viktiga för en jämlik vård över hela landet, säger Sofia Rydgren Stale.
Satsning ger resultat
När det gäller antal dagar för extern fortbildning ligger Kronoberg, Kalmar, Västernorrland och Dalarna i botten med 2,4 till 3,3 dagar.
Jämtland-Härjedalen, Halland, Skåne och Uppsala ligger i topp med 5,5 till 4,7 dagar. Även om siffrorna ska tolkas försiktigt menar Sofia Rydgren Stale att de ändå ger en indikation.
– Jämtland-Härjedalen låg tidigare i botten, men jag vet att de medvetet arbetat med att förbättra fortbildningen, vilket gett resultat.
När det gäller yrkesgrupper har allmänläkare sämst möjlighet till fortbildning.
–Det är särskilt oroande, eftersom primärvårdens uppdrag ökar hela tiden. Samtidigt ska allmänspecialister ha koll på hela det medicinska fältet.
Nästan 70 procent av alla läkare svarar att de saknar tid för fortbildning. Nästan var fjärde vet inte om det finns några pengar avsatta. Mindre än hälften har en individuell plan för sin fortbildning.
Noll timmars fortbildning per vecka
Nästan var femte läkare har noll timmars fortbildning per vecka. Omkring 70 procent av läkarna svarar att de saknar tid för fortbildning. Knappt var fjärde vet inte ens om det finns pengar för det. Mindre än hälften procent har någon form av plan för sin individuella fortbildning.
För att kompensera lägger läkare i snitt 9 dagar per år av sin fritid, som helger och semestrar, på att själva fortbilda sig. I genomsnitt bekostar läkarna själva detta med 1200 kronor.
– Så ska det inte vara. Det här är i grunden ett arbetsgivaransvar. Man ska inte behöva ta av sin ledighet.
Risken är också att ojämlikheten förstärks mellan läkare, att vissa självstuderar, andra inte.
– Sen är det ju inte säkert att läkaren självutbildar sig kring det hen eller verksamheten behöver, utan det läkaren personligen tycker är intressant.
Nu kräver Läkarförbundet lagstiftning eller reglering med krav på fortbildning.
– Vi vill ha minst tio dagars extern fortbildning per år. I Finland är det ett lagkrav, säger Sofia Rydgren Stale.
