I flera decennier har forskare sökt efter behandlingar som kan bromsa eller bota Alzheimers sjukdom. Forskningen har varit kantad av misslyckanden. Men nu verkar det första läkemedlet som kan ge Alzheimerpatienter fler självständiga år till slut vara på väg.
Det handlar om den från början svenskutvecklade antikroppen lekanemab. Det japanska läkemedelsföretaget Eisai har redan fått villkorat godkännande av lekanemab i USA under namnet Leqembi. Företaget har även ansökt om fullt USA-godkännande, och i januari accepterade EU:s läkemedelsmyndighet EMA ansökan om marknadsgodkännande av lekanemab i EU.
Man vill göra allt
Men även om läkemedlet blir EU-godkänt så återstår fortfarande komplicerade överväganden innan patienter i Sverige eventuellt kan få det. Så det är inte konstigt om personer med Alzheimers sjukdom och deras närstående följer nyhetsrapporteringen om lekanemab med blandade känslor.
– Det är väldigt hoppfullt att det äntligen kommer ett läkemedel som faktiskt kan bromsa försämringen. Men många patienter och anhöriga är samtidigt oroliga att det ändå ska komma för sent för just dem. Och många undrar också om samhället verkligen kommer att prioritera en behandling mot demenssjukdom, säger Liselotte Björk, ordförande i patient- och anhörigorganisationen Demensförbundet.
Hon berättar att förbundet fick en hel del telefonfrågor om lekanemab i vintras när Alzheimerläkemedlet var på löpsedlarna.
– Det var bland annat de som ringde och undrade om det gick att importera medicinen. Man vill göra allt för att få lite längre tid som frisk, säger Liselotte Björk.
Två till tre extra år i lindrigt stadium
Lekanemab ges som intravenöst dropp och är avsett för behandling av tidig Alzheimers sjukdom. Forskning visar att det nya Alzheimerläkemedlet inte bara kan minska den sjukliga ansamlingen av proteinklumpar, amyloida plack, i hjärnan. Det finns även data från en fas III-studie som visar att detta faktiskt kan göra att försämringen av intellekt och andra funktioner går långsammare än med placebo. Att läkemedlet har det som kallas klinisk effekt.
Alldeles nyligen publicerade Eisai en simuleringsstudie som bygger på patientstudierna. Enligt simuleringsstudien kan lekanemab hålla kvar patienter i tidigare stadier av sjukdomen under längre tid och förbättra deras livskvalitet. Behandling med det nya Alzheimerläkemedlet gav en förlängning på två till tre år av genomsnittstiden för utveckling till svårare stadier av Alzheimers sjukdom. Detta jämfört med enbart standardbehandling. Simuleringsstudien är publicerad i Neurology and therapy.
”Kan vara mycket värdefullt”
Om inte man själv eller någon nära anhörig är drabbad av Alzheimers kan det dock vara svårt att bedöma vad dessa forskningsresultat kan betyda i verkliga livet för någon med sjukdomen. Hur stor roll spelar det egentligen om sjukdomsutvecklingen bromsar in när den ändå fortsätter?
– Det kan vara oerhört värdefullt både för individen själv, för anhöriga och för samhället. Det betyder att personen kan fortsätta att vara självständig och klara sig utan stöd mycket längre, säger Liselotte Björk på Demensförbundet.
– Handlar det om en Alzheimersjuk som fortfarande yrkesarbetar, kan personen också vara kvar i jobbet under längre tid.
NT-rådet avgör
Blir lekanemab godkänt av EU kommer det sedan att dröja ytterligare en tid innan vi vet om svensk vård inför behandlingen – och i så fall för vilka patienter. NT-rådet, regionernas organ för införande av nya terapier, har beslutat att lekanemab ska hanteras enligt processen för gemensamt nationellt införande.
Först ska läkemedlet genomgå en hälsoekonomisk värdering där oberoende experter väger nytta mot kostnader. Och sedan kommer en rekommendation från NT-rådet till regionerna om att använda det eller ej.
Kostnaderna för nya Alzheimerläkemedlet oroar
I en aktuell debattartikel i Läkartidningen varnade fyra demensexperter för risken att det nya Alzheimerläkemedlet blir alldeles för dyrt. I sin analys använde de det officiella listpriset i USA på lekanemab. Det ligger på 26 500 dollar (cirka 265 000 kronor) per år.
Det finns omkring 100 000 personer med tidig Alzheimers sjukdom i Sverige. Om alla de skulle få behandling till ovanstående pris skulle den årliga läkemedelskostnaden för lekanemab bli 26,5 miljarder, enligt analysen i Läkartidningen. Det motsvarar cirka 80 procent av de totala årliga läkemedelsutgifterna i Sverige, skriver experterna.
De menar att scenariot är orimligt och efterlyser en diskussion som leder till ett rimligt pris.
– Jo, kostnaden är ett orosmoment, säger även Liselotte Björk:
– Därför är det också väldigt viktigt att de tjänstemän och politiker som ska ta ställning har tillräcklig kunskap om Alzheimers sjukdom. I dag får många sin diagnos betydligt tidigare i sjukdomen och kan fortfarande vara i gång i samhället under många år. Det behöver man ha klart för sig när man värderar en sådan här behandling.
Planerar att driva frågan
Hon är rädd att felaktiga och förlegade föreställningar om sjukdomen ska påverka Alzheimersjukas möjligheter att få effektiv behandling negativt:
– Det finns fortfarande ett stigma och en rädsla kring demenssjukdomar. De som drabbas säger att de upplever sig som borträknade.
– Det kommer att vara viktigt för oss i Demensförbundet att vara aktiva i diskussionerna om införande av den nya behandlingen om det blir aktuellt. Vi kommer att engagera oss tillsammans med personer med Alzheimers sjukdom som är våra referenspersoner, och deras anhöriga.