Just i dag står 783 produkter på Läkemedelsverkets lista över läkemedel som företagen anmält att de tillfälligt inte kan leverera, restanmälningar. (Om det gäller till exempel flera olika styrkor eller förpackningsstorlekar av samma läkemedel får varje produkt en egen post på listan.) Men de ökande restanmälningarna är bara en av de pusselbitar som tillsammans kan ge en bild av försörjningsläget för läkemedel i Sverige. Andra viktiga pusselbitar saknas. Ingen har i dag heltäckande information om hur mycket av olika läkemedel som finns i landet eller av hur mycket som för tillfället går åt.
Det här vill dock Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten ändra på. I varsin förstudie beskriver de hur Läkemedelsverket i framtiden ska kunna ha en dagsaktuell nationell lägesbild när det gäller tillgången på läkemedel. Myndigheterna hoppas nu få förnyat uppdrag att gå vidare och förverkliga förslagen.
Lägesbilder hjälp mot brister
De nationella lägesbilderna ska visa vilka läkemedel som finns i lager på olika platser i landet, hur mycket som finns och även hur försäljningen ser ut. Vid behov ska myndigheten kunna sprida bilden till andra aktörer. Detta för att de ska kunna dämpa konsekvenserna av annalkande och pågående bristsituationer.
– Läkemedelsbrister påverkar patienterna, vården och samhället i stort mycket negativt. Och i dag har vi ingen överblick över var och i vilka mängder olika läkemedel finns i Sverige. Med en nationell lägesbild får vi bättre möjlighet att förebygga och hantera bristsituationer, säger Johan Andersson, ansvarig enhetschef på Läkemedelsverket.
– Dessutom kan nationella lägesbilder minska obefogad oro i samhället om att läkemedelsbrist ska uppstå.
Daglig rapportering
I faktarutan längre ned finns mer om hur de två myndigheterna har tänkt att insamlingen av uppgifter om läkemedelstillgången och -förbrukningen ska gå till. Partihandlare och föras över till Läkemedelsverket som då kan analysera den nationella tillgängligheten till olika läkemedel.
Systemet kommer att göra att Läkemedelsverket kan följa lagernivåerna och efterfrågan.
– På det sättet kan vi förutse brister i förväg och bidra till att det kommer riktlinjer om hur vård, apotek och patienter kan hantera dem. Vi får också möjlighet att uppfylla kraven på att informera EU:s läkemedelsmyndighet EMA om det svenska läkemedelsläget i krissituationer med större hälsohot, säger Johan Andersson.
Sekretessfrågor måste lösas
För att det här ska bli möjligt behöver ett flertal författningar ändras. Dessutom behöver man bygga de tekniska system som ska skicka och samla ihop uppgifterna.
– Det kommer att kunna bli klart stegvis. Men innan alla aktörer kan rapportera in information räknar vi med att det tar upp emot fyra år, säger Johan Andersson.
Till det som är komplicerat att lösa hör en rad frågor om säkerhet och sekretess. Systemet kommer att hantera information som kan vara känslig för olika företag av affärsmässiga skäl. Och det finns också en nationell säkerhetsaspekt – det skulle kunna vara praktiskt för en eventuell angripare att enkelt få samlad information om var i landet kritiska läkemedel finns. Därför gäller det att dessa uppgifter får ett gott tekniskt och juridiskt skydd. Av liknande skäl ska också myndigheters beredskapslager av läkemedel vara undantagna från kravet på att rapportera in till E-hälsomyndigheten.
Medicintekniska produkter svårare nöt
I regeringsuppdraget ingår också att se om det kan gå att ta fram liknande nationella lägesbilder även för relevanta medicintekniska produkter. Den delen av uppdraget ska slutredovisas i oktober 2023, men har redan nu gjort en delredovisning.
Den visar att det kommer att vara betydligt längre väg att gå för att kunna skapa någon sorts överblick över tillgången på medicintekniska produkter i Sverige. Det finns i dag ingen samlad information om vilka medicintekniska produkter som används eller lagras i Sverige.
Man behöver inte heller ha något särskilt tillstånd eller registrera sig för att få marknadsföra medicinteknik i vårt land. Och det finns inga krav på att rapportera lagerstatus eller hotande bristsituationer till någon myndighet.
För att komma vidare ska Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten i den fortsatta förstudien därför bland annat gå vidare med kartläggning av försörjningsflödet för medicintekniska produkter.
Vill även förstärka omvärldsbevakningen
Hos Läkemedelsverket pågår även en annan satsning som är nära kopplad till förarbetet för nationella lägesbilder. Det handlar om en utökad strukturerad omvärldsbevakning för att från olika aktörer kunna fånga upp signaler som kan leda till brister på läkemedel och medicinteknik. I en redovisning till regeringen om detta arbete beskriver myndigheten vad som gjorts hittills och vad som behöver göras framöver (se faktaruta).
– Det här är ett arbete som ständigt utvecklas och mycket har hänt de senaste åren, säger Pia Carlstedt, projektledare på Läkemedelsverket.
Kommer nationella lägesbilder och utbyggd omvärldsbevakning att minska problemet med läkemedelsbrister i Sverige?
– Läkemedelsbrister beror på många olika faktorer i omvärlden som vi ofta inte kan påverka, svarar Pia Carlstedt.
– Men de förstärkta insatserna kommer definitivt att göra Sverige bättre rustat för att förutse och hantera de bristsituationer som kan uppstå.
