I en studie bland 400 kvinnor i åldrarna 45-60 år ska svenska forskare utvärdera så kallat bioidentiskt progesteron.
Dubbelblind studie
Bioidentiskt progesteron har blivit ett efterfrågat alternativ till det syntetiska gestagen som av tradition används i Sverige. Detta efter att kvinnor vittnat om att de mått bättre av bioidentiskt progesteron, som i dagsläget bara finns tillgängligt på licens i Sverige.
Nu ska forskarna jämföra de två hormonbehandlingarna i en dubbelblind, randomiserad studie. Målet är att få svar på vilka skillnader som eventuellt finns mellan de två behandlingarna.
– Det har inte gjorts någon liknande studie tidigare. Kunskapen är mycket efterfrågad inte bara i Sverige, utan i hela världen. Våra resultat har betydelse för alla kvinnor som behöver hormonbehandling mot sina klimakteriebesvär och förstås för alla läkare som förskriver den här typen av preparat, säger i ett pressmeddelande Angelica Lindén Hirschberg, professor i gynekologi på Karolinska institutet och medicinskt ansvarig för mottagningen för gynekologisk endokrinologi på Karolinska universitetssjukhuset.
Angelica Lindén Hirschberg leder studien som redan har startat. Förutom Karolinska universitetssjukhuset deltar flera andra svenska sjukhus.
Östrogen plus gulkroppshormon
Trettio procent av alla svenska kvinnor i åldersgruppen 45-60 år har så svåra problem under klimakteriet att de vill ha behandling. Det kvinnliga könshormonet östrogen hjälper mot besvären men ökar samtidigt risken för livmodercancer. För att motverka detta lägger man till gulkroppshormon.
Kombinationsbehandling med östrogen och gulkroppshormon har dock visat sig ge en viss ökning av risken för bröstcancer.
Det gulkroppshormon som vanligen används i Sverige är syntetiskt gestagen. I flera andra länder används i stället bioidentiskt progesteron. Båda är syntetiskt tillverkade, men det bioidentiska är mer likt kroppens eget gulkroppshormon.
Studerar även cancerrisker
Forskarna vill nu ta reda på om kvinnorna mår bättre med någon av behandlingarna, samt om det finns någon skillnad när det gäller cancerrisker
– Vi kommer att undersöka deltagarnas riskfaktorer för cancer i bröst och livmoder innan de inleder sin behandling och efter ett år, säger Angelica Lindén Hirschberg.
Forskarna följer risken för cancer genom att mäta brösttätheten med mammografi och genom vävnadsprover för att se som det finns cellförändringar. Livmoderslemhinnans tjocklek mäts med ultraljud och med biopsi för att se om det finns några tecken på cancer. Patienterna ska också svara på frågor om sitt mående i standardiserade frågeformulär.
Resultaten väntas vara färdiga inom fem år.
