Förslaget om straffavgifter ingår i en proposition som regeringen på tisdagen lämnade till riksdagen. Propositionen bygger på utredaren Åsa Kullgrens delbetänkande ”En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården” från 2021.
I den nya propositionen föreslår regeringen flera åtgärder som ska förbättra tillgången på läkemedel, medicinteknik och andra sjukvårdsprodukter i kris och beredskap, men också i vardagen.
Straffavgifter ska förbättra informationen
En av dessa åtgärder är att Läkemedelsverket ska kunna ta ut straffavgifter av företag som inte i tid informerar om kommande läkemedelsbrister. Avgifternas storlek ska kunna variera mellan 25 000 kronor och 100 miljoner kronor.
– Detta är en viktig åtgärd för att få in information i tid så att vården och patienterna kan förbereda sig, sade sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson, KD, vid en pressträff.
Sanktionsmöjligheten är ett önskemål från Läkemedelsverket, som föreslog den här typen av avgifter redan för flera år sedan. Företagen är skyldiga att anmäla kända framtida restsituationer minst två månader i förväg. Men förra året kom till exempel nästan två tredjedelar av restanmälningarna samma dag som bristsituationen startade, eller ännu senare.
Idén om sanktionsavgifter har dock också fått kritik av Läkemedelsindustriföreningen LIF som menar att avgifterna kan slå fel och leda till överrapportering för säkerhets skull.
Även förslag om krav på lagerhållning
Ett annat förslag i regeringens nya proposition är en lagstadgad skyldighet för öppenvårdsapotek att ha en lagerhållning som är anpassad till konsumenternas behov. Regeringen vill också förtydliga kravet på att vårdgivare ska se till att ha de läkemedel och andra sjukvårdsprodukter som behövs för att ge en god vård.
– Vid behov kan vi komma att överväga att föreslå en lagstadgad skyldighet för regioner och kommuner att ha sjukvårdsprodukter i lager, sade Aco Ankarberg Johansson.
Propositionen innebär även ett utökat samhällsuppdrag för Apotek Produktion & Laboratorier AB (APL) somr tillverka individanpassade läkemedel, så kallade extemporeläkemedel. APL ska enligt lagförslaget kunna upprätthålla den tillverkningen även vid fredstida kris och höjd beredskap.
Ytterligare ett förslag i propositionen är att utöka partihandlarnas leveransskyldighet. Den ska inte som i dag bara gälla öppenvårdsapotek utan även sjukhusapotek, anser regeringen.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.
