Bakterier som kan orsaka svåra infektioner i blodomloppet (sepsis, även kallat blodförgiftning) blir allt mer resistenta mot antibiotikabehandling. Det gällde även de antibiotika som vården sätter in som en sista utväg när andra inte hjälper. Detta skriver Världshälsoorganisationen, WHO, i en ny rapport.
Höga resistensnivåer under 2020
WHO övervakar det globala resistensläget med hjälp av systemet GLASS, Global , antimicrobial, resistance and use surveillance system. Sedan starten för sex år sedan har fler och fler länder börjat rapportera in till GLASS och nu medverkar 127 länder där sammanlagt 72 procent av jordens befolkning bor.
Den nu aktuella rapporten om läget under pandemins första år, 2020, bygger på data från 87 länder, däribland Sverige.
Rapporten redovisar höga nivåer av antibiotikaresistens både hos vissa bakterier som kan ge livshotande infektioner och hos andra sjukdomsframkallande bakterier.
Bakterier bakom sepsis allt mer resistenta
När det gäller bakterier som ofta orsakar infektioner i blodomloppet – till exempel Klebsiella pneumoniae och Acinetobacter spp – visade sammanlagt över hälften av de insamlade proverna på antibiotikaresistens. Och det förekom även resistens mot sista linjens antibiotika, som karbapenemer. Exempelvis var 8 procent av blodinfektionerna med Klebsiella pneumoniae orsakade av bakterier med resistens mot karbapenemer. Detta ökar risken för dödsfall på grund av infektioner som inte går att behandla.
För de flesta av de övervakade bakterierna var resistensnivån hög men oförändrad jämfört med läget 2017. Men blodinfektioner med resistenta Escherichia coli och Salmonella spp hade ökat med 15 procent.
Resistent gonorré ökar
Även vissa bakterier bakom vanligare infektioner blir allt mer resistenta mot behandling. Det gäller bland annat bakterien Neisseria gonorrhoea som orsakar gonorré. Hela 60 procent av de prover som de rapporterande länderna analyserade under 2020 uppvisade resistens mot ciprofloxacin, en av de mest använda orala antibiotika. Och över 20 procent av proverna på Escherichia coli, som ofta orsakar urinvägsinfektion, uppvisade resistens mot både första och andra linjens antibiotika.
WHO skriver i rapporten att det krävs mer forskning för att ta reda på orsakerna till den ökade antibiotikaresistensen. Det handlar bland annat om att undersöka vilken betydelse covid-19-pandemin har haft för utvecklingen.
WHO understryker också att det är viktigt att fortsätta arbeta för att ännu fler länder kan delta i systemet för resistensövervakning.
