Kammarrätten bedömde i maj i år att Karolinska institutets tidigare prorektor Karin Dahlman-Wright inte var skyldig till oredlighet i forskning i ärendet om bildmanipulationer i vetenskapliga artiklar. Beslutet överklagades av Nämnden för prövning av oredlighet i forskning, NPOF, som nu har inkommit med en motivering till överklagandet. Enligt NPOF handlar det om en fråga av principiell betydelse för hur lagen ska tolkas. ”Prejudikatintresset är således starkt”, skriver nämnden.
Fråga om oredlighet i forskning
Det uppmärksammade ärendet handlar om bildmanipulationer i fyra vetenskapliga artiklar där Karin Dahlman-Wright varit korresponderande författare eller ansvarig sistaförfattare. På grund av publiceringarna fällde NPOF i september 2020 Karin Dahlman-Wright för oredlighet i forskning enligt den lagstiftning som började gälla 1 januari samma år. NPOF ansåg att forskarna hade manipulerat bilder, och att Karin Dahlman-Wright hade varit grovt oaktsam.
Efter turer i flera instanser nådde ärendet tidigare i år till kammarrätten som ansåg att Karin Dahlman-Wright inte var skyldig till oredlighet i forskning. Kammarrätten bedömde att bilderna utgjorde allvarliga avvikelser från god forskningssed i form av förfalskning. Karin Dahlman-Wright hade dessutom brustit i sitt ansvar när hon godkänt dessa utan att säkerställa att de var korrekta innan de publicerades, enligt domstolen. Däremot hade hon inte varit grovt oaktsam.
”Har stor betydelse för kommande ärenden”
Men NPOF vill att Högsta förvaltningsdomstolen meddelar prövningstillstånd i ärendet. I sin motivering till överklagandet framhåller nämnden att fallet inte är unikt och att frågan därför har stor betydelse för kommande ärenden. NPOF anser att kammarrättens tolkning innebär att det är väldigt få av de forskare som fabricerar, förfalskar och plagierar som faktiskt kommer anses skyldiga till oredlighet i forskning.
”Frågan vad som får beaktas i skuldfrågan är av central betydelse för hur lagen ska tolkas och för den kommande rättstillämpningen”, skriver NPOF i motiveringen.
Nämnden framhåller också att lagen är ny och innehåller en del av forskningsverksamheten som inte tidigare reglerats i lag, och att det därför krävs tydlighet.
Högsta förvaltningsdomstolen kommer nu att ta ställning till om domstolen ska meddela prövningstillstånd i ärendet.