Nobelpriset i fysiologi eller medicin 2022
Nobelpriset i medicin till Svante Pääbo
Svante Pääbo. Foto: Karsten Möbius.

Nobelpriset i medicin till Svante Pääbo

Svante Pääbo får årets Nobelpris i fysiologi eller medicin ”för hans upptäckter rörande utdöda homininers arvsmassa och människans evolution.”

3 okt 2022, kl 12:20
0

Annons

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin går till svensken Svante Pääbo. Han får priset för sina upptäckter om arvsmassan hos utdöda människor och människans evolution.

Genom sin banbrytande forskning har Svante Pääbo gjort någon som ingen trodde gick, nämligen att kartlägga arvsmassan från neandertalare. Han har även upptäckt en tidigare okänd hominin; Denisova.

Svante Pääbo gjorde också den viktiga upptäckten att dessa nu utdöda homininer fick barn med homo sapiens efter migrationen ut ur Afrika för cirka 70 000 år sedan. Det betydde alltså att generna överfördes mellan de olika homininerna. Att gener från de utdöda människoformerna har lämnat spår hos nu levande människor har visat sig ha fysiologisk betydelse. Bland annat har det visat sig att dessa gener kan påverka människors försvar mot infektioner.

Detta har senast visat sig vara aktuellt i forskning kring covid-19. I en internationell studie identifierade Svante Pääbo och andra forskare en specifik genvariant som ger skydd mot svår covid-19. Detta skulle i framtiden kunna leda till nya läkemedel.

Helt nytt forskningsfält

De upptäckter som Svante Pääbo har gjort har lett till ett helt nytt forskningsfält, paleogenomik. Genom att upptäcka genetiska skillnader mellan levande människor och utdöda homininer ger hans upptäcker en grund för vad som gör oss unikt mänskliga.

Svante Pääbo blev tidigt intresserad av att använda moderna metoder för att studera DNA från neandertalare. Det fanns dock stora tekniska svårigheter eftersom DNA med tiden blir kemiskt modifierat och bryts ned till korta fragment. Han använde sig då av en metod för att analysera DNA från neandertalmitokondrier – organeller i celler som innehåller sitt eget DNA. Med denna metod lyckades han sekvensera en region av mitokondrie-DNA från en 40 000 år gammal benbit, något som aldrig tidigare hade gjorts.

Vid dagens tillkännagivande av medicinpristagaren berättade Thomas Perlmann, Nobelförsamlingens sekreterare, hur det gick till när han fick ge det glädjande beskedet till vinnaren.

– Han var överväldigad, mållös och väldigt glad och frågade om han fick berätta för sin fru. Jag sa att det var okej, sa Thomas Perlmann under presskonferensen.