KRÖNIKA. ”Jag är chockad”, sade den namnkunniga äldreforskaren Ingmar Skoog, professor vid Göteborgs universitet, i en intervju i fredags. Det gällde den nya rapporten från Inspektionen för vård och omsorg, IVO, om granskningen av hälso- och sjukvården vid särskilda boenden för äldre.
Jag förstår äldreprofessorns reaktion. Inte minst resultaten kring läkemedelshantering på äldreboendena framstår som smått ofattbara. Hur kan det vara så här år 2022 – efter flera decennier av arbete inom akademi, myndigheter och organisationer för att förbättra läkemedelsanvändningen bland äldre i vårt land? Efter alla diskussioner om hur kommunerna och regionerna ska samarbeta bättre kring äldre, ofta multisjuka personer? Har åratal av satsningar på forskning, utvecklingsprojekt, föreskrifter och utbildning varit förgäves?
Har granskat nära 2 000 boenden för äldre
IVO har gjort en gedigen granskning med flera parallella metoder vars resultat verkar samstämmiga. Bland annat har myndigheten granskat 53 845 kommunala hälso- och sjukvårdsjournaler för personer på särskilda boenden. Totalt ingår nästan 2 000 särskilda boenden i 283 av 290 svenska kommuner i journalgranskningen. Dessutom har IVO gjort enkätundersökningar bland såväl patienter och närstående som bland vård- och omsorgsanställda.
Den övergripande analysen är att även om variationen över landet är stor, så når inte en enda av de granskade kommunerna till fullo de krav som gäller för vården vid särskilda boenden.
Jo, så står det faktiskt. Ingen…
När det gäller läkemedel visar journalgranskningen att var femte patient har läkemedel som bör undvikas till äldre på grund av till exempel stora biverkningsrisker. Och i drygt hälften av journalerna fanns ingen dokumenterad läkemedelsgenomgång där man går igenom behandlingen som helhet och utvärderar hur den fungerar.
Sjuksköterskorna ser patientsäkerhetsrisker
IVO konstaterar också att de som praktiskt sköter läkemedelshanteringen vid särskilda boenden ofta inte har tillräcklig kompetens för detta. Personalsituationen gör att sjuksköterskorna i hög utsträckning delegerar medicinhanteringen till omsorgspersonalen. Men den personalen har inte tillräcklig utbildning för att kunna bedöma exempelvis effekter och eventuella biverkningar av behandlingen. Det förekommer också att språkproblem försvårar situationen.
Hela 56 procent av sjuksköterskorna på särskilda boenden säger i IVO:s enkät att delegeringen av läkemedelshantering skapar patientsäkerhetsrisker.
IVO anser att bristerna i läkemedelshanteringen innebär ”tydliga risker för patientsäkerheten och för vårdskador”. Det handlar bland annat om att äldre personer helt i onödan blir sjuka på grund av läkemedelsbiverkningar och måste läggas in akut på sjukhus.
Boenden för äldre måste få mer resurser
Socialminister Lena Hallengren intervjuades också om IVO-rapporten och lyfte då fram förslaget till en ny äldreomsorgslag som en lösning. Men frågan är om ytterligare lagstiftning är det effektivaste verktyget. Kommunerna följer ju inte de föreskrifter och bestämmelser som redan finns. Kommer de att följa nya paragrafer bättre?
IVO:s tydliga beslutsamhet att gå vidare med den nationella tillsynen väcker ändå visst hopp. I ett pressmeddelande skriver myndigheten att tillsynsarbetet kommer att fortsätta genom fysiska inspektioner och informationsinsatser. Myndigheten kommer också att starta tillsynsärenden för samtliga granskade kommuner. Och där det bedöms som nödvändigt kommer IVO även att besluta om sanktioner för att få kommunerna att vidta åtgärder som ger nödvändiga förbättringar för patienterna.
Kanske kan IVO:s uthålliga tillsynsarbete, och den debatt det skapar, bidra till att äldre i framtiden får en bättre vård med en patientsäker läkemedelshantering. Kommunerna måste snabbt öka resurserna till äldreboendena rejält så att de kan anställa fler sjuksköterskor, fortbilda sin omsorgspersonal och höja den medicinska kompetensen. Det oacceptabla läget är en pågående skandal och det gäller att den inte får fortsätta i det tysta.