Läkemedelsföretaget Abbvie fälls av Informationsgranskningsnämnden, IGN, för att ha marknadsfört en förebyggande botoxbehandling mot migrän i en artikel riktad till allmänheten. IGN bedömer att detta strider mot Läkemedelsbranschens etiska regelverk och kräver nu företaget på 110 000 kronor i straffavgift.
Patient berättade om injektionsbehandling
Det aktuella ärendet handlar om en artikel där en namngiven migränpatient berättar om sina kontakter med vården som barn och som vuxen. I artikeln, som publicerades i en tematidning och är ett samarbete med Abbvie, beskriver patienten hur han 2014 fick prova en förebyggande injektionsbehandling. Denna förändrade hans förmåga att hantera anfallen och gjorde att han kände sig mindre begränsad av sin migrän.
I artikeln nämns inte vilken typ av injektionsbehandling det handlar om, men IGN anser att det går att tolka informationen som att den handlar om Abbvies botoxbehandling.
”Då artikeln tagits fram i samarbete med AbbVie och då AbbVie tillhandahåller läkemedel mot migrän som likt den behandling som patienten lovordar ges som injektion finns en risk att läsaren kopplar artikelns budskap om det i artikeln beskrivna läkemedlets förtjänster till AbbVies läkemedel”, skriver IGN i beslutet.
Enligt IGN utgör artikeln därmed marknadsföring av receptbelagda läkemedel till allmänheten vilket strider mot regelverket. IGN framför också att intyg från enskilda patienter inte får åberopas som dokumentation.
Abbvie motsätter sig beslutet
I sitt svar till IGN framför Abbvie att inte går att identifiera att artikeln handlar om just deras läkemedel eftersom det finns ett flertal liknande injektionsbehandlingar på marknaden. Företaget skriver också att det skulle krävas en avancerad sökning i flera steg på internet för att få information om just deras behandling. Det handlar därför enligt företaget inte om ett patientintygande och det är inte heller fråga om någon direkt marknadsföring av läkemedlet till allmänheten.
IGN menar dock att det 2014, då patienten enligt artikeln påbörjade sin behandling, inte fanns några andra behandlingar likt det finns i dag. Nämnden menar också att en patient som önskar prova samma läkemedel som patienten i artikeln troligtvis frågar sin läkare om vilket läkemedel det handlar om. Med anledning av årtalet samt företaget bakom annonsen ”torde det ligga nära till hands för en läkare som är van vid migränbehandling att gissa på Botox”, skriver IGN.
Nämnden hänvisar även till två liknande ärenden där patienter har uttalat sig i artiklar som tagits fram i samarbete med läkemedelsföretag. I dessa ärenden har Nämnden för bedömning av läkemedelsinformation, NBL, ansett att artiklarna strider mot regelverket då den som läser dem får intrycket av att det handlar om företagens läkemedel.
