KRÖNIKA. Sensommaren är här med vimsigt surrande getingar, mörka ljumma sammetskvällar och skol- och jobbstarter efter ledigheterna. Läkemedelsvärlden drar nu i gång rapporteringen igen efter semesteruppehållet. Vi ser fram emot en höst som har alla förutsättningar att bli nyhetsintensiv, inte minst på hälso- och läkemedelsområdet.
Hur blir det med covid-19 i höst?
Ett av de stora frågetecknen inför hösten gäller förstås hur covid-19-pandemin kommer att utvecklas. I Sverige och många andra länder har virusspridningen under sommaren ökat i stället för att, som väntat, minska. Förklaringen är nya, mer smittsamma omikronvarianter som tar sig förbi immunitet från vaccinering och tidigare infektion.
Frågan är därför vad som kommer att hända med smittspridningen nu när många av oss återvänder till skolor, arbetsplatser och andra mer befolkade inomhusmiljöer. De befintliga vaccinerna ger fortfarande ett viktigt skydd mot att bli allvarligt sjuk, men stoppar inte längre smittspridning. Läkemedelsvärlden kommer självklart att ingående följa och rapportera om det pågående arbetet med att uppdatera covid-19-vaccinerna liksom det fortsatta sökandet efter nya vacciner och effektiva behandlingar mot covid-19.
Det blir också intressant att se om covid-19 fortsätter att påverka spridningen av andra virus även denna höst och vinter. Under vintersäsongen 2021/2022 var det mycket som inte var som vanligt på den fronten. Vi fick en tidig och intensiv epidemi av RS-virus bland små barn på hösten och inte heller influensan eller vinterkräksjukan uppförde sig som de brukar. Har de nya mönstren kommit för att stanna och hur påverkar det i så fall de förebyggande åtgärderna?
Apkoppor väcker många frågor
Och så har vi förstås den snabba utvecklingen av utbrottet av apkoppor där fortsättningen känns både oviss och oroande. Mitt i sommaren klassade Världshälsoorganisationen, WHO, utbrottet som ett internationellt hot mot människors hälsa (Public health emergency of international concern). Antalet fall fortsätter att öka i många delar av världen. I Europa hade nästan 16 000 fall rapporterats till och med 2 augusti och i Sverige hade 111 fall bekräftats till och med 4 augusti. De flesta smittade var män i åldrarna 20-65 år, drygt 40 procent hade fått viruset i Sverige.
EU:s läkemedelsmyndighet EMA godkände i juli smittkoppsvaccinet Imvanex även mot apkoppor, men tillgången till vaccin är hittills begränsad. Sverige har fått tillgång till cirka 1 500 doser av vaccinet under namnet Jynneo som det heter i USA. Doserna ges nu ute i regionerna till personer som varit exponerade för viruset, för att förhindra insjuknande.
Frågan är om det kommer att gå att få stopp på utbrottet av apkoppor och vilka insatser som kommer att krävas. Hur långt räcker vaccinet och vaccineringen? Vad behövs mer?
Hur ska det gå med nationella läkemedelslistan?
Även inom läkemedelspolitiken väntar en händelserik höst. En följetong där nya avsnitt är på gång är till exempel det omdiskuterade införandet av den nationella läkemedelslistan. Ett chefläkarnätverk varnade tidigare i år för allvarliga risker med att göra som lagen säger och stänga av den så kallade transformatorn 1 maj nästa år.
Transformatorn flyttar än så länge automatiskt förskrivningsdata från journalsystemen till nationella läkemedelslistan. På så vis kan förskrivarna fortsätta att arbeta som vanligt i sina respektive system. Systemen kommer dock inte att hinna anpassas tekniskt till i maj, förklarade chefsläkarna i en analys. Därför skulle en avstängning av transformatorn skapa dubbeljobb och stora patientsäkerhetsrisker, förklarade de.
Analysen följdes av ett möte med många berörda aktörer på socialdepartementet och sedan av ett nytt uppdrag till E-hälsomyndigheten. Myndigheten ska förstärka sitt stöd till de verksamheter som ska införa nationella läkemedelslistan och bland annat kartlägga regionernas tidplaner för att skaffa vårdinformationssystem som kan anslutas till det nationella systemet. Redan sista augusti ska E-hälsomyndigheten komma med en delredovisning av det nya uppdraget.
Slutförslag om miljöpremie med mera
Flera andra intressanta regeringsuppdrag och statliga utredningar på läkemedelsområdet ska också redovisas i höst. Det gäller bland annat den statliga utredningen om elektroniska recept inom EES som ska lägga fram sina förslag senast 30 september.
En månad senare är det deadline för de uppdrag som tre myndigheter fått att tillsammans utforma en försöksverksamhet med en miljöpremie i läkemedelsförmånen. Försöket är tänkt att genomföras 2024-2027 och Tandvårds- och läkemedelsverket, Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten ska senast sista oktober i år slutredovisa sina förslag om hur det ska gå till.
Senast den 1 november ska Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten sedan också avrapportera sitt regeringsuppdrag om att stärka tillgången till äldre antibiotika på den svenska marknaden.
Allt detta för att bara nämna några av alla exempel.
Hoppas vi slipper utdragen regeringsbildning
Dessutom är det ju snart bara en månad kvar till valet. Varken forsknings-, folkhälso- eller läkemedelsfrågor har hittills tagit någon plats i valdebatten och kommer nog inte att göra det heller. Valrörelsen känns överhuvudtaget fortfarande lite lam, men växlar väl upp de närmaste veckorna.
Hur det än går 11 september så håller i vart fall jag tummarna för ett valresultat som möjliggör en betydligt snabbare regeringsbildning än förra gången. Då sköts en rad viktiga reformer och andra beslut upp i väntan på att ändlösa talmansrundor skulle ge Sverige en ny regering. Det hoppas jag att vi slipper den här gången.