Det aktuella utbrottet av apkoppor hade fram till 21 maj resulterat i 92 bekräftade fall i 12 olika länder, enligt Världshälsoorganisationen, WHO. Dessutom fanns ytterligare 28 misstänkta fall. I EU handlar det om fall i nio medlemsländer, varav ett i Sverige.
Några länder har börjat att vaccinera personer som har varit i närkontakt med konstaterat smittade. Men Ali Mirazimi, virusforskare på Karolinska institutet och sakkunnig på Folkhälsomyndigheten, tror inte att det kommer att bli aktuellt i Sverige i nuläget.
– Något liknande utbrott inte skett förut, vilket gör situationen väldigt speciell. Men i det här stadiet har jag svårt att tro att man skulle börja vaccinera befolkningen. Baserat på det vi vet kan man isolera viruset genom smittskyddsåtgärder för att begränsa spridningen. Det handlar till exempel om bra handhygien och att undvika närkontakt när man är smittad, säger han.
Vaccin mot apkoppor
Det finns ett vaccin på marknaden som från början är framtaget mot smittkoppor. Det innehåller en levande modifierad form av vacciniaviruset som kallas ”vaccinia Ankara”. Eftersom smittkoppor och apkoppor är två närbesläktade virus som är väldigt lika varandra skyddar vaccinet mot båda virussorterna. Vaccinet är godkänt i EU och Storbritannien under namnet Imvanex. Enligt den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA kommer vaccinet att användas när det anses nödvändigt för att skydda mot smittkoppor i enlighet med officiella rekommendationer. I USA går vaccinet under namnet Jynneos och är licensierat för både smittkoppor och apkoppor. Där finns även ett äldre smittkoppsvaccin i lagren.
I Sverige vaccinerades befolkningen mot smittkoppor fram till mitten av 1970-talet. 1980 förklarade WHO sjukdomen som utrotad.
– Exakt hur bra skydd de personer som är vaccinerade mot smittkoppor har mot apkoppor är svårt att säga, men man vet att vaccinet ger ett långvarigt skydd, säger Ali Mirazimi.
Bedömer smittorisken för allmänheten som låg
Den europeiska smittskyddsmyndigheten ECDC gick nyligen ut med en riskbedömning av apkoppor. Myndigheten konstaterar att överföringen av virus i det nu aktuella utbrottet främst verkar har skett mellan män som har sex med män, och bedömer risken att smittas som måttlig för personer som har flera sexpartners. För den bredare befolkningen bedöms risken att smittas som låg. ECDC framhåller att medlemsländerna bör fokuserar på att snabbt kunna identifiera, spåra och rapportera nya fall. Myndigheten uppmanar också länderna att se över sina vaccinlager.
I Sverige klassas apkoppor sedan förra veckan som en allmänfarlig sjukdom. Det innebär att regeringen har möjlighet att införa smittskyddsåtgärder som till exempel smittspårning och förhållningsregler för smittade.
– Det är viktigt att följa utvecklingen och vidta nödvändiga åtgärder men jag har svårt att tro att det här kommer att bli något i närheten av coronapandemin, säger Ali Mirazimi.
Utbrottet har ju blivit väldigt uppmärksammat i medierna. Tror du att det hade varit på samma sätt om vi inte hade haft pandemin?
– Nej det tror jag inte. Covid-19 har påverkat hela samhället mycket och människor är rädda. En sidoeffekt av att myndigheterna reagerar starkt är att folk blir ännu mera rädda. Plötsligt känner man igen ordet ”allmänfarlig” och kopplar det till covid-19 och så hänger medierna med. Men om vi inte hade haft coronapandemin så tror jag att du skulle ha skrivit om något annat nu.
