Förskrivningen av antibiotika ökar – men ligger fortfarande på en klart lägre nivå än före pandemin. Det visar Folkhälsomyndighetens månadsstatistik för mars 2022, där hela det första kvartalet finns med.
Pandemin har haft en tydligt dämpande effekt på försäljningen av antibiotika på recept i Sverige. Under april-december 2020, det första pandemiåret, gick antibiotikaförskrivningen ned till en rekordlåg nivå. Smittskyddsåtgärderna mot covid-19 satte bromsade även spridningen av infektioner som kan behandlas med antibiotika. Under 2021 fortsatte sedan utvecklingen inledningsvis åt samma håll, men framåt sommaren och framför allt hösten började en viss uppgång att märkas jämfört med 2020. Under hösten tog också spridningen av luftvägsinfektioner ny fart i samband med att restriktionerna trappades ned.
Totalt sett minskade ändå förskrivningen av antibiotika även under fjolåret, jämfört med föregående år. Under 2021 expedierade apoteken 230 antibiotikarecept per 1000 invånare, vilket är ordentligt under Stramas nationella mål på 250 recept per 1 000 invånare.
Under det första kvartalet i år har förskrivningen av antibiotika sedan legat något över nivån under motsvarande månader i fjol. Och i mars vände kurvan tydligt uppåt.
Den uppåtgående trenden gäller framför allt penicillin V, den vanligaste typen av antibiotika mot luftvägsinfektioner. Särskilt tydliga svängningar i förskrivningen syns för barn i åldrarna 0-6 år där kurvan hade en skarp topp under hösten, sedan vände nedåt och nu pekar uppåt igen.
Trots att förskrivningen av antibiotika ökar jämfört med i fjol, är den fortfarande betydligt lägre än under motsvarande period 2020 och 2019.
