Fortsatt ökad kostnad för adhd-läkemedel väntas

Fortsatt ökad kostnad för adhd-läkemedel väntas

Kostnaderna för adhd-läkemedel kommer att öka med 19 procent till 2024, bedömer Socialstyrelsen i en prognos.

3 maj 2022, kl 09:34
0

Annons

Den totala kostnaden för läkemedel inom förmånen kommer att öka från 30 miljarder kronor 2021 till 36,4 miljarder kronor 2025, före avräkningen av läkemedelsföretagen återbäring. Den bedömningen gör Socialstyrelsen i sin nya analys och prognos över läkemedelsförsäljningen de närmaste fyra åren.

En av de faktorer som myndigheten anser är avgörande för kostnadsutvecklingen är försäljningen av adhd-läkemedel. Under de senaste åren har allt fler personer diagnostiserats med adhd, och läkemedelsbehandlingen har ökat kraftigt. Myndigheten bedömer att detta kommer att fortsätta, och uppskattar att kostnaden för dessa läkemedel kommer att öka med 19 procent fram till 2024.

Kostnaden väntas öka

När det gäller adhd-läkemedel inom förmånen så uppgick kostnaden för dessa till 1,1 miljarder kronor 2021. I sin prognos uppskattar Socialstyrelsen att denna kostnad kommer att öka till 1,3 miljarder kronor 2024. Den främsta anledningen till detta är en fortsatt ökning av antalet behandlade patienter.

Den snabba ökningen av antalet patienter visas i ett faktablad som Socialstyrelsen tidigare har redovisat.  Där framgick att 4,5 procent av flickorna och 9 procent av pojkarna mellan 10 och 17 år hade en adhd-diagnos år 2020. År 2015 var motsvarande siffra 2,9 respektive 7,1 procent.

När det gäller användningen av adhd-läkemedel är denna bland pojkar vanligast i åldern 10 till 14 år. År 2021 hade cirka 7,1 procent av pojkarna läkemedel, jämfört med 5,7 procent 2017. Bland flickor är det i stället vanligare i ålder 15 till 19 år. I denna åldersgrupp hämtade 5,4 procent ut adhd-läkemedel under 2021, jämfört med 3,6 procent 2017.

Fler patienter får adhd-läkemedel

Under de senaste åren har antalet patienter som är nyinsatta på adhd-läkemedel ökat, konstaterar Socialstyrelsen. År 2021 påbörjade runt 35 000 nya patienter behandling. Detta kan jämföras med runt 31 400 året innan.

I sin prognos redovisar Socialstyrelsen utvecklingen för tre läkemedel som används vid adhd. Dessa är metylfenidat, lisdexamfetamin och guanfacin. De läkemedel som de senaste åren framför allt har stått för de största kostnadsökningarna inom området är metylfenidat, som är förstahandsvalet vid behandling, samt lisdexamfetamin.

Under 2021 ökade exempelvis kostnaden för lisdexamfetamin med 16 procent jämfört med året innan, och förväntas fortsätta öka under prognosperioden.

Andra områden som påverkar kostnaderna enligt rapporten

  • Kostnaderna för cancerläkemedel beräknas öka med 11 procent till 4,9 miljarder kronor 2024.
  • Kostnaderna för nya orala antikoagulantia förväntas öka med 11 procent till 1,9 miljarder 2024.
  • Antalet patienter som behandlas med TNF-alfahämmare och andra läkemedel i gruppen utvalda, främst biologiska, läkemedel vid inflammatoriska sjukdomar beräknas fortsätta att öka. Läkemedelsgruppen väntas totalt stå för en ökning med 31 procent till 4,8 miljarder kronor 2024.
  • För diabetesläkemedel beräknar Socialstyrelsen att kostnaderna ökar med 44 procent till  till 3,6 miljarder kronor 2024.
  • De närmaste åren förväntas en fortsatt kostnadsminskning för läkemedel mot multipel skleros, MS. Detta beror på en patentutgång för läkemedlet fingolimod, under 2022. Det förmodas leda till lägre prisnivåer till följd av generisk konkurrens.
  • Övriga läkemedel som inte ingår i områdena ovan förväntas stå för en kostnadsutveckling  på 13 procent till 16,6 miljarder kronor 2024.

Källa: Socialstyrelsen

Föregående artikel Cancerläkemedlet Tukysa subventioneras
Nästa artikel Nya omikronvarianter väcker oro i Sydafrika