Kan en redan godkänd läkemedelssubstans i klassen karbanhydrashämmare bli det första läkemedlet mot sömnapné? Det hoppas forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. De studerar effekterna på sömnapné av karbanhydrashämmaren sultiam, som länge använts som behandling av barn med epilepsi. I en ny studie såg de bland annat att sultiam minskade antalet andningsuppehåll under sömnen. Studien är publicerad av tidskriften American journal of respiratory and critical care medicine.
Sömnapné vanligt hälsoproblem
Obstruktiv sömnapné är något av en folksjukdom, med omkring 600 000 drabbade vuxna bara i Sverige. De korta upprepade andningsuppehållen under sömnen vid detta tillstånd gör inte bara att personen sover sämre. Sömnapné ökar också risken för högt blodtryck, stroke och vissa cancerformer.
Det som direkt orsakar andningsuppehållen är ofta att tungan faller bakåt i svalget och hindrar andningsluften från att komma in. De bakomliggande orsakerna varierar och kan bland annat vara övervikt, trånga luftvägar och användning av alkohol och vissa läkemedel.
I dag finns inget läkemedel mot sömnapné. Den mest effektiva behandlingen är att använda en CPAP-apparat (CPAP=Continuous Positive Airway Pressure). Den blåser in en svag luftström i halsen genom en mask när patienten andas. Luftströmmen håller andningsvägarna öppna.
Läkemedel kan få viktig roll
Det finns även apnéskenor som ska underlätta andningen. Men de tekniska produkterna kan vara svåra att använda.
– Dessa behandlingsalternativ kräver tillvänjning och eftersom de ofta upplevs som besvärliga är det vanligt att man inte använder sin mask eller skena. Om vi får fram ett effektivt läkemedel skulle det därför underlätta livet för många patienter och i förlängningen också rädda fler liv, säger i ett pressmeddelande Ludger Grote, universitetslektor vid Sahlgrenska akademin och en av forskarna bakom studien.
Göteborgsforskarna är inte först med att studera karbanhydrashämmare som behandling mot sömnapné. Dessa läkemedel hämmar enzymet karbanhydras, vars funktion är att hålla jämvikt mellan kolsyra och koldioxid i kroppen. Flera forskargrupper har arbetshypotesen att denna balanserande verkan skulle kunna ha en positiv effekt på symtomen även vid sömnapné.
När det gäller karbanhydrashämmaren sultiam har dock tidigare forskning av behandling vid sömnapné gett motsägande resultat.
Minskade andningsuppehållen i sömnen
Den nu aktuella studien var randomiserad, dubbelblind och placebokontrollerad. 59 patienter med medelsvår till svår sömnapné medverkade. Samtliga hade prövat CPAP-behandling men av olika skäl inte kunnat fortsätta.
Studien pågick i fyra veckor och gjordes med hjälp av medicinska undersökningar, självrapportering och tester i sömnlaboratorium.
Deltagarna lottades till antingen en lägre eller en högre daglig dos sultiam, eller placebo.
Resultaten av studien visade att behandlingen med sultiam minskade antalet andningsuppehåll under sömnen. Den högre dosen minskade uppehållen mer än den lägre.
Forskarna uppmätte vad som kallas en kliniskt meningsfull förbättring (mer än 50 procents förbättring) av apnésymtomen hos en fjärdedel av dem som fått den lägre sultiamdosen. Hos dem med den högre dosen fick 40 procent en så tydlig förbättring och i placebogruppen 5 procent.
Några avbröt p.g.a biverkningar
Det förekom inga allvarliga biverkningar. Men nio av de patienter som fick den högre dosen avslutade studien i förtid på grund av biverkningar. Dessa patienter rapporterade huvudvärk, yrsel och domningar.
Överlag var huvudvärk och domningar de vanligaste biverkningarna. Domningarna var dock vanligen milda och övergående.
Forskarna anser att studiens resultat tillsammans med annan kunskap om läkemedlet ger stöd för att gå vidare med ytterligare studier i större skala av sultiam vid sömnapné.
Den kliniska prövningen finansierades av det tyska läkemedelsföretaget Desitin Arzneimittel GmbH.
