Under coronapandemin har det skett en ökad utveckling av antivirala läkemedel och flera sådana väntas bli godkända mot covid-19. Men vad har vi egentligen lärt oss av pandemin och vad är det som kan behövas i framtiden? Detta diskuterades på ett digitalt seminarium som anordnades av Apotekarsocieteten och Läkemedelsvärlden på onsdagsmorgonen.
Föreläste gjorde Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet och Lars-Magnus Andersson, överläkare vid infektionskliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Seminariet var den andra delen i en seminarieserie om covid-19.
Snabb-pcr-tester lovande
Niklas Arnberg framhöll att något som har utvecklats och blivit mycket bättre under pandemin är att det nu finns snabb-pcr-tester. På vårdcentraler i bland annat Östergötland finns sådana som visar resultat inom 30 minuter. Dessa tester kan, förutom coronavirus, även påvisa andra virus som till exempel influensa.
– Jag ser framför mig att om eller när man lyckas utveckla substanser som man vill testa kliniskt mot olika typer av virus så är möjligheterna nu mycket bättre att kunna genomföra kliniska prövningar och att få hyfsat säkra resultat tack vare utvecklingen av mycket bättre diagnostik, sa Niklas Arnberg.
Enligt honom kan detta innebära att vårdcentralerna i stället för att ta snabbsänkan, som man generellt gör på patienter med luftvägssymtom, skulle kunna göra ett snabb-pcr-test på patienten. Snabbsänkan visar om man bär på en bakterie eller ett virus, men kan till skillnad från pcr-tester inte identifiera vilket virus det handlar om.
– Tänk då om vi hade fler eller bättre antivirala läkemedel tillgängliga, då skulle man kunna få det utskrivet hyfsat snabbt och kunna gå till jobbet snabbare i stället för att vara hemma och vara sjuk eller belasta sjukvården, sa Niklas Arnberg.
Antivala läkemedel ska sättas in tidigt
Även Lars-Magnus Andersson framhöll vikten av att snabbt kunna ställa rätt diagnos. Detta bland annat för att antivirala läkemedel ska sättas in tidigt i sjukdomsförloppet för att de ska ge bra effekt och kunna stoppa en pågående infektion.
Som exempel nämnde han det antivirala läkemedlet remdesivir som var det första läkemedlet mot covid-19 som godkändes i EU. Effekten av remdesivir har dock varit omdiskuterad.
Världshälsoorganisationens WHO:s internationella studie Solidarity visade att läkemedlet hade liten eller ingen effekt alls hos sjukhuspatienter med covid-19.
En studie från National institute of health, NIH, i USA visade däremot att remdesivir förkortade vårdtiden med omkring fem dagar.
Enligt Lars-Magnus Andersson beror skillnaderna i effekten på när i sjukdomsförloppet läkemedlet sätts in. När remdesivir sätts in sent visar läkemedlet sämre effekt, vilket beror på att det specifika immunförsvaret redan har slagit till, sa han.
– Om man har ett antiviralt läkemedel för en luftvägsinfektion så måste man komma in väldigt tidigt i sjukdomsförloppet för att det ska kunna göra nytta. För remdesivir gäller det då att diagnostiken finns tillgänglig så att man får en tidig diagnos, sa Lars-Magnus Andersson.
