Söker optimala vaccinationsscheman
Foto: Istock

Söker optimala vaccinationsscheman

Forskning pågår för att få fram bättre underlag för besluten om den fortsatta covid-19-vaccineringen – vilka bör få påfyllnadsdoser och när?

24 feb 2022, kl 09:59
0

Annons
Mattias Forsell

Mattias Forsell.

Hur många påfyllnadsdoser av covid-19-vaccin kommer vi att behöva framöver? Behöver alla fortsätta att vaccinera sig eller bara vissa grupper? Hur ofta ska vaccinationerna ske för att ge bästa möjliga skydd?

Det är frågor som ännu saknar säkra svar, men där kunskapsläget steg för steg blir allt bättre. Mattias Forsell, docent i immunologi vid Umeå universitet, är en av de forskare som genom sina studier är med och bygger en kunskapsbas för fortsatta beslut om covid-19-vaccineringen.

– Det här viruset kommer att cirkulera i jättemånga år framöver. Det som framför allt är viktigt är att vi lär oss hur vi ska vaccinera för att kunna skydda de äldre och andra riskgrupper, framhåller han.

Skydd mot svår sjukdom

Det forskning och erfarenhet hittills har visat är att covid-19-vaccinerna är bättre på att skydda mot att bli allvarligt sjuk av viruset än mot att bli smittad. Det som skyddar mot smitta är de neutraliserande antikropparna som bildas efter vaccinering och som är riktade mot coronavirusets spikeprotein.

Vaccinerna ger en hög nivå av neutraliserande antikroppar, men nivån sjunker av naturliga orsaker relativt snabbt under loppet av bara några månader efter en andra dos. Därmed minskar också skyddet mot infektion. En effekt som också förstärks av att antikroppar ofta är mindre stabila i slemhinnorna i de övre luftvägarna än i blodet. Viruset får då lättare att ta sig in i kroppen via dessa slemhinnor.

Men vaccinerade personer som blir smittade behåller ändå en klart lägre risk för allvarlig sjukdom än ovaccinerade. Det gäller även när nivån av neutraliserande antikroppar sjunkit till låga nivåer. Detta beror på att vaccinet påverkar immunförsvaret även på andra sätt än bara genom att höja nivån av dessa antikroppar.

– De exakta mekanismerna bakom skyddet mot allvarlig sjukdom är hittills inte så mycket studerade. Men det handlar sannolikt om en kombination av flera olika funktioner i immunförsvaret, bland annat T-cellsförsvar, förklarar Mattias Forsell, som också säger att skyddet mot svår sjukdom inte verkar skilja på något betydande sätt mellan de olika covid-19-vaccinerna.

Omikron gav nya spelregler

Ankomsten av den nu dominerande omikronvarianten av viruset förändrade en del gamla sanningar om coronavaccinerna. Omikron är bättre än företrädarna på att ta sig förbi vaccinskyddet mot själva smittan och många får nu covid-19 trots att de är fullvaccinerade. Men samtidigt har det visat sig att vaccinerna fortfarande skyddar bra mot att bli allvarligt sjuk.

Detta skydd mot allvarlig covid-19 av omikron är bättre efter tre vaccindoser än efter två. Alla som fyllt 18 år och fått två vaccindoser rekommenderas nu därför också att ta en påfyllnadsdos, en tredje dos, efter tre månader.

Betyder detta att alla kommer att behöva fortsätta vaccinera sig med fler påfyllnadsdoser med täta mellanrum?

Nej, det är inte ett troligt scenario, menar Mattias Forsell:

– Att det krävs ett visst antal, i många fall just tre, doser för att bygga upp en god skyddseffekt av ett vaccin är inte ovanligt. Det gäller för många andra vacciner också, säger han.

– Det är sannolikt att antikroppssvaret kommer att sjunka långsammare och kanske stanna på en högre nivå efter tre doser än efter två. Och när det gäller skyddet mot att bli allvarligt sjuk i covid-19 så verkar det vara relativt konstant och långvarigt.

Mer forskning behövs om påfyllnadsdoser

Han bedömer därför att det går att vänta ”ganska länge” med en fjärde dos för alla som inte tillhör någon riskgrupp. Mycket beror också på egenskaperna hos de virusvarianter som kommer efter omikron. Kommer även efterträdarna precis som omikron att ge lindrigare sjukdom än ursprungsviruset och smitta lätt trots vaccinering? Om de flesta bara blir lindrigt sjuka och vaccinet inte hejdar smittspridning så kanske det inte ens är en klok idé att fortsätta vaccinera större delen av befolkningen?

– I en sådan situation skulle man kunna diskutera samhällsnyttan med fortsatt bred vaccinering med påfyllnadsdoser. Men vi måste hela tiden se till att vi skapar ett starkt skydd för äldre och andra grupper som fortfarande riskerar att bli allvarligt sjuka i covid-19, säger Mattias Forsell.

En annan ännu öppen fråga gäller om vi vartefter kommer att behöva anpassa vaccinerna efter vilka varianter av covid-19-viruset som dominerar. Studier av omikronanpassade vacciner pågår, men det finns hittills inga tydliga bevis på att de skyddar bättre mot den nya varianten än de tidigare vaccinerna gör.

– Det är heller inte självklart att det är så. Det är för tidigt att säga, framhåller Mattias Forsell.

Följer effekter av påfyllnadsdoser hos äldre

I sin forskning är han bland annat med och leder en studie av covid-19-vaccineringens effekter vid ett stort antal äldreboenden i fem svenska regioner.

– Vi vill bland annat ge underlag för att få fram bästa möjliga vaccinationsschema för äldre och andra riskgrupper, säger han.

Nyligen presenterade forskarna i projektet resultat som visar att en tredje vaccindos ger en kraftig ökning av neutraliserande antikroppar mot covid-19-viruset även hos de äldsta. Resultaten bygger på analyser av blodprover från omkring 2 300 äldre.

Folkhälsomyndigheten har sedan även rekommenderat en fjärde vaccindos till stora grupper av äldre. Det handlar om personer som är 80 år och uppåt samt övriga som antingen bor på särskilt boende eller har hemtjänst eller hemsjukvård.

Viktigt fortsätta samla data

Mattias Forsell förklarar att det egentligen inte finns något starkt vetenskapligt stöd ännu för att det finns fördelar med att ge en fjärde dos så här snart. Detta märks också på att länder kommit till olika slutsatser i denna fråga, menar han. Sverige och exempelvis Storbritannien ger den fjärde dosen medan bland andra Danmark inte gör det ännu.

Han och hans kollegor arbetar nu med att förbättra kunskapsläget om fjärde dosen. De undersöker effekterna av denna andra påfyllnadsdos hos deltagare i den pågående vaccinstudien vid äldreboenden.

De första resultaten kan vara klara om ett par månader. Forskarna kommer sedan att fortsätta följa deltagarna. Mattias Forsell framhåller att den här typen av studier av covid-19-vaccineffekterna i olika delar av befolkningen kommer att vara viktiga under lång tid framöver.

– Vi behöver mer data för att till exempel reda ut när det är dags att ge en femte dos, en sjätte och så vidare. Och om vi behöver ge påfyllnadsdoser till alla, eller bara till riskgrupper.