I november förra året godkände EU-kommissionen att barn mellan fem och elva år kan vaccineras med Pfizers covid-19-vaccin. Sedan dess har flera länder i EU påbörjat denna vaccinering, men i Sverige har något beslut om en rekommendation inte tagits.
”När det gäller frågan om vaccin till gruppen 5-11 år så pågår ett arbete på Folkhälsomyndigheten där frågan utreds. Det kommer att kommuniceras när arbetet är klart, men ännu har vi inget besked om när det kan tänkas bli”, skriver Folkhälsomyndigheten i ett mejl till Läkemedelsvärlden.
I november 2021 upptäcktes också varianten omikron och har på bara några månader tagit över som den dominerande virusvarianten. Flera studier från bland annat USA, Storbritannien och Sydafrika pekar på att omikron är mildare än tidigare varianter. Kunskapen om omikrons egenskaper kommer att påverka beslutet om en eventuell rekommendation om vaccinering av yngre barn.
Ali Mirazimi, virusforskare på Karolinska institutet och sakkunnig på Folkhälsomyndigheten, menar dock att det ännu är för tidigt att veta hur.
– Det kommer mer och mer data att omikron är mildare än tidigare virusvarianter. Och om det är så får man ställa sig frågan vad man vinner på att vaccinera barn som löper en väldigt liten risk att bli allvarligt sjuka. Det kommer att vägas in i beslutet, men vi har ännu inte tillräckligt med kunskap, säger han.
Nyttan ska vägas mot riskerna
Länder har resonerat olika när det gäller vaccinering av barn. När det handlade om barn mellan 12 och 15 år i Danmark var till exempel en av anledningarna att skapa en flockimmunitet i landet.
Ali Mirazimi framhåller att det i Sverige handlar om nyttan för det enskilda barnet när man talar om vaccinering mot covid-19. Denna ska vägas mot de eventuella riskerna.
– Nyttan med vaccin ska tydligt överväga riskerna. Att drabbas av svår sjukdom av coronaviruset har en tydlig korrelation till ålder, ju äldre man blir desto högre är risken för att få allvarlig covid-19. Om omikron då är mildare för en grupp som redan har en liten risk för att bli svårt sjuka kommer det att vägas in för beslutet om en eventuell rekommendation om vaccinering.
Han poängterar dock att det hela tiden kommer ny kunskap om viruset som kan ändra synen på situationen.
– Vi vet ännu väldigt lite om omikron. Men kunskapen växer hela tiden och beslutet kommer att baseras på den kunskapen. Det här är ett beslut som måste få ta tid för att man ska vara säker.
Omikron verkar ju spridas lättare än tidigare varianter, skulle inte vaccinering av yngre barn kunna bidra till att minska smittspridningen?
– Barn är utan tvekan med och bidrar till smittspridningen i samhället. Men den data vi har i dag säger att två doser av de befintliga vaccinerna skyddar mot svår sjukdom och död, men inte lika bra mot just smittspridningen. Även om du vaccineras med två doser så kan du smittas av omikron och då fyller inte den funktionen något syfte. Det ska man också ha i beräkningen. Hela tiden ska man gå tillbaka till frågan om nyttan för barnet.
Vaccinering av barn i riskgrupp viktigt
Trots att risken är liten kan ändå vissa barn bli svårt sjuka i covid-19. Och det måste man också väga in i beslutet, menar Ali Mirazimi.
– Risken att vissa barn blir allvarligt sjuka ökar ju när smittspridningen är hög. Det måste man också tänka på när man väger nyttan mot riskerna. Det är också väldigt viktigt att yngre barn i riskgrupp får vaccin, säger han.
Ett beslut om att rekommendera covid-19-vaccinering till yngre barn i riskgrupp togs av Folkhälsomyndigheten strax före jul. Det handlar om sammanlagt tolv olika medicinska riskgrupper som framgår av Svenska barnläkarföreningens rekommendationer.