Under denna vecka väntas de första doserna av Pfizers vaccin avsedda för yngre barn att anlända till Sverige. Dessa är tänkta för barn i riskgrupp. Folkhälsomyndighetens beslut om en eventuell bred vaccinering av yngre barn kommer dock sannolikt att dröja ett tag.
Den nya virusvarianten omikron kommer att ha betydelse för beslutet, menar Svenska barnläkarföreningen. Frågan är bara på vilket sätt.
– Antingen kan man resonera som så att det är bra att vaccinera denna åldersgrupp för att dämpa smittan. Men samtidigt ser det ut att vara ännu mindre risk för barn att bli allvarligt sjuka av omikron än av andra varianter där risken redan är liten. Då skulle ett annat argument kunna vara att det är bättre att barnen i stället får en naturlig infektion som bidrar till immunitet, säger Per Brolin, styrelseledamot i Svenska barnläkarföreningen samt överläkare på barnkliniken på Centralsjukhuset i Karlstad.
Vaccinering av yngre barn i flera länder
Den 26 november i år godkände EU-kommissionen, efter en rekommendation av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA, att barn mellan fem och elva år kan vaccineras med Pfizers covid-19-vaccin. Dosen som ska ges till denna åldersgrupp är en tredjedel av den som ges till vuxna.
I flera länder har vaccineringen av barn mellan fem och elva år redan börjat. I Danmark har hittills över 85 000 barn i denna åldersgrupp fått sin första spruta. I USA handlar det enligt medieuppgifter om över fem miljoner. Även i Israel och delar av Österrike pågår vaccineringen och nyligen har den också påbörjats i länder som Tyskland, Grekland, Spanien och Ungern.
I Sverige har Folkhälsomyndigheten dock ännu inte tagit något beslut om en eventuell rekommendation om vaccinering av yngre barn.
Väger riskerna mot nyttan
Svenska barnläkarföreningen är en viktig aktör som Folkhälsomyndigheten samråder med i frågan.
Per Brolin framhåller att det, precis som vid tidigare beslut om vaccinering, handlar om att väga nyttan mot riskerna. Frågan är dock ännu mer komplex nu än när det gällde beslutet om vaccinering av 12-15-åringar, menar han.
– Det finns flera saker som talar för att det inte är självklart att vaccinera yngre barn. Vaccineringen handlar i första hand om nyttan för individiden. Och risken att barn mellan fem och elva år drabbas av svår covid-19 är väldigt liten. Enligt både studier och våra svenska erfarenheter är den som allra minst i just denna åldersgrupp, säger Per Brolin.
Han menar också att ett etiskt dilemma att det är svårare att resonera med barn som är så unga som fem år, jämfört med de äldre barnen.
– Det är en aspekt som man måste ta hänsyn till. Det är inte så lätt för en femåring att göra sin röst hörd. Det skulle därför kunna finnas en poäng i att dela upp denna åldersgrupp i två grupper.
Det är ännu inte så många yngre barn i världen som har fått vaccin mot covid-19. Därmed saknas det fortfarande kunskap och tillräckliga säkerhetsdata vilket måste tas med i bedömningen, framhåller Per Brolin.
Fördelar med vaccinering av yngre barn
Men det finns också potentiella fördelar med att vaccinera barn mellan fem och elva år.
– Vaccinet minskar ju risken för att bli svårt sjuk i covid-19. Och även om risken för detta är liten för yngre barn så finns det alltid en risk, säger Per Brolin.
Vaccinering skulle också kunna minska risken för att barn drabbas av det allvarliga tillståndet multisystemiskt inflammatoriskt syndrom, MIS-C. Det är ett tillstånd som kan drabba barn i samband med en covid-19-infektion och som innebär en mycket kraftig inflammation i kroppen med bland annat hög feber och påverkan på ett eller flera organ.
Ett annat argument som talar för vaccinering av yngre barn är att det skulle kunna bidra till att minska smittspridningen i samhället.
– Här är det återigen ett etiskt ställningstagande. Är det rimligt att vaccinera barn för att skydda andra? Det är inte helt orimligt enligt mig, och principen är ju inte främmande.
Per Brolin syftar på att vi i dag vaccinerar barn mot till exempel röda hund framför allt för att motverka fosterskador om gravida skulle bli infekterade. Dock menar han att detta argument kan vara svårare att använda vid covid-19-vaccineringen då säkerhetsdata för yngre barn ännu inte är helt säkerställd.
– Däremot skulle även barn kunna tjäna på att smittspridningen minskar i samhället med tanke på till exempel sjukfrånvaro och eventuella skolstängningar.
Beslut om vaccinering av riskgrupper aktuellt
Enligt Folkhälsomyndighetens prognos väntas 6 000 doser av Pfizers vaccin, avsedda för barn mellan fem och elva år, anlända till Sverige under vecka 50. I ett mejl till Läkemedelsvärlden skriver myndigheten att en diskussion om vaccinering av yngre barn i riskgrupp just nu pågår.
”Doserna ingår i avtalet Sverige har med företaget och är tänkta i första hand till barn i riskgrupp”, skriver myndigheten i mejlet.
Inom den närmsta tiden kommer barnläkarföreningen att meddela Folkhälsomyndigheten om sina synpunkter om vaccinering när det gäller fem-elvaåringar i riskgrupp. Där är frågan inte lika komplicerad som vid en bred vaccinering av denna åldersgrupp, menar Per Brolin.
– Barn med vissa kroniska sjukdomar riskerar att drabbas hårdare av covid-19. Vi vet ännu inte exakt vilka patientgrupper det gäller, men det handlar sannolikt om ungefär samma grupper som först rekommenderades vaccin i åldersgruppen 12 till 15 år, säger han.
Beslutet om en eventuell rekommendation av en bred vaccinering av yngre barn kommer sannolikt att dröja ett tag, enligt Per Brolin. Förutom frågan om säkerheten är en av anledningarna till detta också att det är osäkert hur pandemin kommer att utvecklas.
– En fråga är om det är bra att vaccinera den här åldersgruppen, men en annan fråga är också om det behövs. Vi vet ännu inte hur omikron kommer att påverka läget, det kanske är annorlunda om några veckor.
– Det är en anledning till att vi inte får ha för bråttom med det här beslutet, det måste få ta tid. Det är viktigt att allmänheten har förtroende för att man inte fattar förhastade beslut i en så svår fråga.
