Rökstopp före cancerterapi lönar sig
Foto: Istock

Rökstopp före cancerterapi lönar sig

Patienter som röker under strålbehandling och viss annan cancerbehandling löper en högre risk för återfall än patienter som inte gör det, enligt en ny rapport.  

10 dec 2021, kl 08:01
0

Annons

Tobaksrökning har en negativ effekt på vissa typer av cancerbehandlingar. Det visar en ny rapport från Regionalt cancercentrum mellansverige. Rapporten konstaterar att patienter som röker under strålbehandling och under behandling med vissa målsökande läkemedel löper en ökad risk för att återfalla i cancer. Detta jämfört med patienter som slutat röka före behandlingen eller aldrig har rökt. Samma negativa effekt av rökning kunde dock inte bekräftas vid annan cancerbehandling.

Kan ha flera förklaringar

Att rökning är en vanlig cancerorsak är välkänt. Men förutom detta har forskare också sett att fortsatt aktiv rökning efter en cancerdiagnos kan leda till försämrad överlevnad vid flera olika cancerdiagnoser.

Det finns flera potentiella förklaringar till detta. Enligt rapporten kan det till exempel handla om en ökad risk för att även få en annan cancer eller om postoperativa komplikationer. Det skulle också kunna bero på en sämre behandlingseffekt av både strålbehandling och systemisk onkologisk behandling hos den som röker.

Litteraturöversikt och metaanalys

Rapporten har gjorts genom en systematisk litteraturöversikt och metaanalys. Forskarna har undersökt om rökning under cancerbehandling påverkar behandlingens effekt och risken för biverkningar. I analysen har man jämfört patienter som rökte under behandlingen med patienter som inte gjorde det. Referensgruppen bestod både av patienter som aldrig hade rökt och patienter som hade rökt tidigare.

När det gällde strålbehandling kunde effekten av aktiv rökning analyseras genom två effektmått; lokoregionalt recidiv, det vill säga återfall i närheten av den tidigare tumören, samt sjukdomsfri överlevnad.

Det var sex studier som redovisade data om aktiv rökning under strålbehandling och risk för lokoregionalt recidiv. I studierna ingick sammanlagt 5 152 patienter. Utifrån dessa studier kunde forskarna dra slutsatsen att det fanns en ökad risk för rökare att drabbas av canceråterfall jämfört med de som inte rökte.

Beträffande sjukdomsfri överlevnad efter strålbehandling bland aktiva rökare jämfört med de som inte rökte var det fem studier som redovisade data om detta. Sammanlagt ingick 1 696 patienter. Resultatet visade att det fanns ett samband mellan rökning under behandlingen och en sämre sjukdomsfri överlevnad.

Studierna pekade också på att rökning var förenat med en ökad risk för biverkningar vid strålbehandling.

I analysen har forskarna också tittat på behandling med målsökande terapi. Här ingick 13 studier i en analys som innefattade totalt 2 018 patienter. Även här sågs ett samband med rökning under behandling och en sämre progressionsfri överlevnad.

Kan inte dra slutsats om all cancerbehandling

När det gällde cytostatikabehandling och immunterapi kunde forskarna dock inte dra några slutsatser om rökning påverkade behandlingarna negativt.

– Däremot kunde vi inom dessa behandlingsmetoder identifiera flera kunskapsluckor där ytterligare forskning behövs för att kunna identifiera om rökning påverkar behandlingseffekten. Så vi kan inte definitivt säga att rökning inte spelar någon roll vid dessa behandlingar, utan det handlar snarare om att det behövs fler studier inom området för att öka kunskapen, säger Antonis Valachis, onkolog vid Universitetssjukhuset Örebro och en av rapportens författare, i ett pressmeddelande.

En förhoppning är att rapportens resultat ska kunna användas av vårdpersonal inom cancerområdet.

– Rapporten och dess slutsatser kan användas av sjukvårdspersonal vid samtal med patienter om hur rökning kan påverka den onkologiska behandlingen. Den kan vara ett bra verktyg för att motivera för patienter varför rökavvänjning innan behandlingsstart är viktigt, säger Antonis Valachis.

I rapporten nämner forskarna att en svaghet i studien är att både patienter som hade rökt tidigare och patienter som aldrig hade rökt ingick i referensgruppen. Därför gick det inte att studera om det fanns någon skillnad i behandlingseffekt mellan dessa två grupper.