Trots besvär med smärta och obehag runt tanden är det få patienter som ångrar att de lagat en svårt skadad tand genom rotfyllning. Detta enligt en avhandling från Göteborgs universitet som visar att de flesta av patienterna som har genomgått en rotfyllning skulle välja samma behandling igen.
Rotfyllning vanligt i Sverige
En rotfyllning görs ofta när pulpan, alltså tandens mjuka vävnad, har fått en inflammation eller infektion. Behandlingen görs genom att mjukdelarna i tanden tas bort. Rotkanalerna fylls sedan med en kombination av naturligt gummi och en slags cement.
I Sverige är rotbehandling fortfarande vanligt förekommande trots en övergripande bra tandvård. Det finns dock få studier av rotfyllnad som har genomförts inom allmäntandvården och det saknas forskning som följer hela förloppet från att behandlingen påbörjas tills att den avslutas med en rotfyllning.
Emma Wigsten, disputerad vid institutionen för odontologi på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har i en avhandling undersökt olika aspekter av rotbehandlingar som utförs inom allmäntandvården i Sverige. Basen har varit Folktandvården i Västra Götaland. Det övergripande syftet med avhandlingen var att bredda kunskapen om rotbehandling i den svenska allmäntandvården.
87 procent skulle göra om behandlingen
Avhandlingen består av fem delstudier som baseras på tre olika patientgrupper.
I den första delstudien inhämtades material från Försäkringskassans dataregister. Under 2009 registrerades 250 000 tänder som rotfyllda, och syftet i denna delstudie var att undersöka hur stora vårdavgifterna var för dessa. Avgiften för rotfyllning och fortsatt tandvård under fem till sex år uppskattades till ungefär 1,6 miljarder kronor, (6 400 kronor per tand).
I tre av delstudierna analyserades data baserat på inledningsvis 243 patienter som hade påbörjat en rotbehandling vid någon av de 20 folktandvårdsklinikerna i regionen. Patienterna följdes sedan under ett till tre år.
Av de rotbehandlingar som studerades hade de flesta startat med tandvärk i tänder som hade karies och stora fyllningar. Vid uppföljning efter ett år hade de flesta tänderna, 70 procent, rotfyllts. De övriga var antingen borttagna eller så hade behandlingen inte avslutats än. Till skillnad från andra tandgrupper blev kindtänderna mindre ofta rotfyllda, och fler hade tagits bort.
– Det förefaller vara svårare att få ett bra resultat vid behandling av kindtänderna trots investerad tid och resurser. Rotbehandling är komplicerat, man jobbar på tandens insida där man inte ser något, och är det längre bak i munnen blir det svårare.
– Rotbehandlingar av kindtänder medför betydligt större utmaningar än övriga tandgrupper. Det kan därför vara angeläget att undersöka om rotbehandlingar av kindtänder i större utsträckning skulle utföras av tandläkare specialiserade på rotbehandling, säger Emma Wigsten i ett pressmeddelande.
Under uppföljningstiden uppgav hälften av patienterna att de hade mild smärta eller obehag från den rotfyllda tanden. Men trots detta var det allra största delen, 87 procent, av patienterna nöjda och ångrade inte att de hade gjort behandlingen i stället för att dra ut tanden.
Undersökte livskvaliteten
Den femte delstudien inkluderade 85 patienter från sex olika folktandvårdskliniker i Västra Götaland. De hade antingen påbörjat en rotbehandling eller fått en tand utdragen, och syftet var att undersöka livskvaliteten.
Patienterna fick fylla i en enkät och utifrån dessa svar kunde en viss förbättrad hälsorelaterad livskvalitet hos gruppen som inledde en rotbehandling ses. Denna förbättring kunde inte ses på samma sätt hos de patienter som fick tanden borttagen.
– Studierna visar att patienternas livskvalitet påverkades positivt av rotbehandling. Däremot är det oklart om behandlingen är kostnadseffektiv i jämförelse med att ta bort tanden, vilket särskilt gäller för kindtänderna, säger Emma Wigsten.
