Platinea 2.0 kallar samarbetsplattformens parter den fortsättning som de nu fått pengar för. Satsningen är en av elva så kallade innovationsmiljöer som får dela på totalt 323 miljoner kronor inom området precisionshälsa.
– Vi är jätteglada. Det var stenhård konkurrens, säger Thomas Tängdén, överläkare och docent i infektionsmedicin vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och projektledare för Platinea 2.0.
Platinea 2.0 har anslag i fem år
I våras avslutade Platinea sin första treåriga projektperiod med en slutkonferens som andades en stark vilja att fortsätta det påbörjade arbetet. Och nu kan det gå vidare tack vare anslaget från Vinnova på 40 miljoner kronor under fem år.
– Det är väldigt bra att det finns en långsiktighet. Fem år behövs för att vi ska komma någonstans, inte minst när det gäller kliniska studier, säger Thomas Tängdén.
Att det nya anslaget är knutet till området precisionshälsa passar bra, menar han:
– I det här fallet handlar precisionshälsa om att kunna ge individanpassad antibiotikabehandling som har bästa möjliga effekt och samtidigt låg risk för biverkningar och resistensutveckling.
– Liksom tidigare kommer vi att arbeta för ökad tillgänglighet av antibiotika samt ökad kunskap om optimerad behandling. Och både tillgänglighet till en bred panel av antibiotika och mer kunskap om bland annat optimerad dosering är viktiga förutsättningar för individanpassad behandling.
Vad kostar en restnotering?
I planerna för de kommande fem åren ingår fortsatt klinisk forskning om optimerad dosering och individanpassat preparatval. Dessutom planeras laboratoriestudier av kombinationsbehandling för att bekämpa resistenta bakterier och studier av hur antibiotikabehandling påverkar tarmfloran.
En nyhet jämfört med tidigare är forskning om hur artificiell intelligens, AI, kan hjälpa till att analysera hälsodata för att identifiera patienter med ökad risk för bland annat resistenta bakterier. En annan är att det nu finns möjlighet till större kliniska studier tack vare ett nystartat nationellt forskningsnätverk vid landets infektionskliniker.
Liksom sin föregångare kommer Platinea 2.0 också att arbeta med implementering av strategier för effektiv antibiotikaanvändning i vården. Några parter kommer bland annat att införa tekniska mjukvarulösningar för att styra antibiotikadosering.
Även arbetet med att hitta kunskapsluckor samt med analyser och simuleringar kring tillgänglighet går vidare. En studie kommer till exempel att undersöka vad en restnotering av ett antibiotikum kan kosta.
– Det innebär höga kostnader att genomföra de åtgärder som behövs för att motverka restnoteringar och brister av antibiotika. Därför tycker vi det är intressant att undersöka vad alternativkostnaden är, det vill säga vad det kostar när viktiga antibiotika inte är tillgängliga, säger Thomas Tängdén.
Snabba ryck
Redan 14 oktober är det startmöte för alla dem som ska jobba tillsammans under de kommande fem åren.
– Det är snabba ryck, säger Thomas Tängdén.
– Men egentligen slutade vi aldrig att arbeta. Och nu kan vi växla upp igen utan att behöva upprepa alla de administrativa förberedelser som vi gick igenom under den första projektfasen.
Uppsala universitet är koordinator för Platinea 2.0 där en rad universitet, forskningsinstitut, regioner, företag, myndigheter, branschorganisationer och ideella organisationer ingår. Sedan tidigare ingår Akademiska sjukhuset, Apotekarsocieteten, Folkhälsomyndigheten, Göteborgs universitet, Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset/Astrid Lindgrens barnsjukhus, Linköpings universitet, Läkemedelsindustriföreningen, MSD, Viatris, Pfizer, Recipharm, forskningsinstitutet RISE, Skånes universitetssjukhus, Strama och Uppsala universitet.
Dessutom tillkommer nu ytterligare parter, bland andra det globala nätverket React som är med i referensgruppen.
