En omfattande sammanställning av ett 50-tal studier i världen visar att det finns 13 specifika genvarianter som har stark koppling till att bli allvarligt sjuk i covid-19. Nu hoppas forskarna på att man ska kunna förutspå vilka personer som har störst risk att bli sjuka, och på så sätt kunna skräddarsy behandlingen.
‒ Resultatet har ännu inte lett fram till några specifika behandlingar, men det finns lovande spår, säger Hugo Zeberg, forskare vid institutionen för neurovetenskap på Karolinska institutet, som har lett den svenska delen av projektet.
Analyser av 50 000 patienter
Den aktuella sammanställningen, som har publicerats i Nature, bygger på analyser av närmare 50 000 patienter från 19 länder. Initiativet kallas The covid-19-host genetics initiative och startade i början av pandemin. Från Sverige ingår forskare från Karolinska institutet och Uppsala universitet. Den svenska studien bygger på genetiska data från cirka 300 patienter som har varit inlagda på intensivvårdsavdelning.
Flera av de 13 genvarianterna som forskarna identifierade är sedan tidigare associerade till lungcancer, autoimmuna och inflammatoriska sjukdomar. De är också flera genvarianter som är viktiga i vårt försvar mot infektionssjukdomar.
Den viktigaste genetiska riskfaktorn för svår covid-19 som forskarna har hittat sitter på kromosom 3 och är en del av det genetiska arv från neandertalare som nutida människor bär på. Varianten har visat sig vara väldigt lik motsvarande DNA-sekvenser i en ungefär 50 000 år gammal neandertalare från Kroatien.
‒ Har man denna genvariant löper man dubbelt så stor risk att bli svårt sjuk i covid-19 jämfört med om man inte har den, säger Hugo Zeberg.
Forskarna har också identifierat en genvariant som i stället har en skyddande effekt mot svår covid-19. Även den är nedärvd från neandertalare. Den varianten sitter på kromosom 12 och minskar risken att hamna på intensivvårdsavdelning med cirka 20 procent.
Kunskap om genvarianter ger vägledning
Upptäckten ger forskarna ny kunskap som i framtiden skulle kunna leda till behandlingar som är anpassade efter individen.
‒ Det finns saker som pekar i riktning för skräddarsydd behandling, men än så länge finns det för lite data. Våra resultat är en vägledning som kan vara en grund för vidare forskning, säger Hugo Zeberg.
Hur skulle den här genetiska kunskapen kunna hjälpa läkarna att tidigt välja rätt behandling till rätt patient?
‒ Det pågår studier med läkemedel som angriper system som har identifierats av vår studie, och det är tänkbart att man skulle kunna para ihop rätt läkemedel med rätt patient. Men återigen så får framtida forskning avgöra om ett sådan princip skulle kunna fungera.
Skulle man kunna tänka sig ett genetiskt test när patienten kommer in till sjukhuset, eller till och med innan, som gör att man tidigt vet vilka som kommer att behöva till exempel dexametason?
‒ Ja, den viktigaste genetiska riskfaktorn är vanligare än många andra riskfaktorer och ger en större riskökning än i stort sett alla andra riskfaktorer frånsett hög ålder. Så på samma sätt som läkare tar anamnes avseende till exempel diabetes så vore det värdefullt att få veta patientens genetiska risk.
Vet ännu inte varför
Med hjälp av den nya kunskapen om genvarianterna är det alltså möjligt att identifiera personer som har högre risk att bli svårt sjuka, men forskarna vet ännu inte varför det är så.
‒ Vi jobbar med att försöka förstå vad det innebär att ha någon av de här genvarianterna. Antingen påverkar de allmänt immunförsvaret, eller så har de en direkt koppling till viruset, säger Hugo Zeberg.
Förutom att försöka förstå mekanismerna kommer forskarna även att göra en liknande satsning med forskning om långtidscovid.
‒ Vi ska se om det går att identifiera riskfaktorer även där.
