Måns Rosén har varit epidemiolog, adjungerad professor i folkhälsovetenskap samt chef för både Statens beredning för medicinsk och social utvärdering och Epidemiologiskt centrum på Socialstyrelsen. Nu kan han även titulera sig som deckarförfattare. För Läkemedelsvärlden berättar han om sin debutroman En dödlig dos – strid om läkemedel på liv och död, en bok om epidemiologi, registerforskning, läkemedelsutveckling – och mord.
Så, vad handlar din deckare om?
– Den handlar om två stora läkemedelsföretag som slåss om marknadsandelar, och det är stora ekonomiska intressen som står på spel. En rad händelser, bland annat tre mord, inträffar som är kopplade till läkemedelsutveckling och misstänka biverkningar av läkemedel. Detta ska polisens utredningsgrupp för grova brott och åklagaren Björn Fritjofsson försöka lösa. Några av morden är lite speciella, det är bland annat en blomma och en fisk inblandade. Mer än så vill jag inte säga.
Du har skrivit hundratals artiklar, böcker, utredningar och debattartiklar om hälso- och sjukvård och forskning, men det här är din debut som deckarförfattare. Hur kom det sig att du kom in på den banan?
– Först och främst gillar jag att skriva och tycker om att koppla av genom att läsa deckare. Men idén till en bok föddes redan för 20 år sedan när jag var chef för Epidemiologiskt centrum. Då hade vi ansvar för alla hälsodataregister. Med stöd av data från missbildningsregistret uppstod misstankar om ett samband mellan substansen loratadin som finns i många allergimediciner, och en missbildning i urinröret hos nyfödda pojkar.
– I och med detta fick vi ett brev av ett ansvarigt läkemedelsföretag och man märkte att det var mycket som stod på spel för företaget. Senare uppföljning visade ingen överrisk av läkemedlet även om det fortfarande finns en varningssignal under graviditet. Det var i denna historia som jag hittade min inspiration och tänkte att det var en bra ingång för en deckare.
Är boken alltså en sann historia?
– Nej. Det finns en viss verklighetsförankring, men det mesta är påhittat.
Men då låter som att du har jobbat med den här boken under flera år?
– Ja jag började fundera på historien redan då, men på den tiden hade jag så mycket jobb att det var svårt att slutföra en bok. Jag skrev kanske 60-70 sidor då, men jag har slutfört projektet nu när jag är pensionär. I boken skojar jag med politiker och företagsledare och där har ju förändringar förstås skett under åren så där fick jag tänka om lite. Men det är fortfarande samma historia som jag påbörjade för 20 år sedan.
Kommer du att skriva fler böcker?
– Så långt har jag inte tänkt än. Det har varit roligt, men det är en hel del jobb för att få ihop en bok. Men man vet aldrig.