Socialminister Lena Hallengren, S, besvarade i en interpellationsdebatt tidigare i veckan en rad frågor om den omdebatterade vården för unga med könsdysfori. Interpellationen var skriven av riksdagsledamoten Mikael Oscarsson, KD. Han lyfte bland annat fram den senaste tidens utveckling beträffande behandling med hormonläkemedel.
Hormoner vid könsdysfori
Unga som lider psykiskt av att deras kropp inte stämmer överens med den könsidentitet de känner sig hemma i, kan få behandling med läkemedel som bromsar pubertetsutvecklingen i det icke önskade könet. Effekten av dessa läkemedel upphör när behandlingen avbryts.
Från ungefär 16 års ålder kan läkare även skriva ut så kallade könskonträra hormonläkemedel. De startar pubertetsutveckling i det kön som personen upplever sig tillhöra och behandlingseffekten blir bestående.
Hormonbehandling ska enligt gällande riktlinjer ske först efter noggrann utredning vid någon av de sex mottagningar i landet som är specialiserade på området.
Men nyligen kom ett uppmärksammat besked från Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska universitetssjukhuset i Stockholm. Barnsjukhuset slutar med nyinsättning av hormonbehandling till minderåriga med könsdysfori i rutinsjukvård. Ny sådan behandling ska i fortsättningen endast ske inom ramen för kliniska studier. Redan pågående behandlingar påverkas inte av förändringen utan ska fortsätta.
Anser att tillräcklig kunskap saknas
Orsaken till beslutet är enligt en artikel i Läkartidningen att experterna vid Astrid Lindgrens sjukhus anser att det saknas tillräcklig vetenskapligt stöd för behandlingen. De efterlyser mer kunskap om effekterna på lång sikt.
Enligt SVT går mottagningen för könsdysfori i Linköping samma väg som kollegorna i Stockholm. Övriga fyra mottagningar i landet diskuterar antingen frågan eller fortsätter som tidigare. Mikael Oscarsson ville i sin interpellation ha besked om hur socialministern ser på detta:
– Bedömer ministern, mot bakgrund av att Karolinska sjukhuset nu stoppar hormonbehandling av minderåriga patienter med könsdysfori, att åtgärder bör vidtas för att stoppa verksamheten på alla sjukhus i Sverige?
Överlåter åt professionen
Att från politiskt håll vidta några sådana åtgärder är inte aktuellt, framhöll Lena Hallengren i sina svar.
– När det gäller frågor om hur vård och behandling ska bedrivas överlåter jag dessa frågor till professionen samt våra expertmyndigheter, sade hon.
Hon hänvisade vid flera tillfällen i debatten till ett pågående regeringsuppdrag till Socialstyrelsen. Myndigheten uppdaterar kunskapsstödet ”God vård av barn och ungdomar med könsdysfori” från 2015. Två nya kapitel om stöd till unga och deras familjer och om utredning av könsdysfori hos unga ges ut separat. De kommer att publiceras i höst tillsammans med rekommendationer om hormonbehandling och kirurgisk behandling vid könsdysfori.
Resterande medicinska kapitel och det uppdaterade kunskapsstödet som helhet ska publiceras i maj 2022.
Inget uppdrag till Läkemedelsverket
Mikael Oscarsson ville även veta om regeringen tänker ge Läkemedelsverket något uppdrag att ”analysera och beforska” off label-användning av hormonläkemedel vid könsdysfori.
Återigen hänvisade Lena Hallengren till Socialstyrelsen. Hon framhöll att denna myndighet fått i uppdrag att genomföra just en sådan kartläggning och ska redovisa den senast 1 oktober i år.
Inom socialdepartementet pågår sedan flera år arbete med en moderniserad lagstiftning för ändrad könstillhörighet. Mikael Oscarsson frågade om regeringens nuvarande inställning till åldersgränsen för könskorrigerande kirurgi. I ett lagförslag för några år sedan föreslog regeringen en sänkning av dagens åldersgräns på 18 år. Detta väckte mycket debatt och både Lagrådet och sedermera Socialstyrelsen avrådde. Detta har regeringen tagit fasta på och det finns inte längre några planer på att sänka åldersgränsen, uppgav Lena Hallengren.
