Antibiotika för barn blir ofta restnoterade och är svåra att byta ut mot andra läkemedel. Många antibiotika för barn riskerar också att försvinna från den svenska marknaden. Det visar en kartläggning som Folkhälsomyndigheten har gjort.
Kartläggningen gjordes inom ramen för samarbetet Platinea (PLATtform för INnovation av Existerande Antibiotika). Den gick ut på att identifiera antibiotikaprodukter som det är risk att Sverige får brist på eller helt blir av med, men som är viktiga att ha kvar.
Antibiotika för barn ofta restnoterade
Totalt 149 produkter bedömdes ha särskilt hög risk för leveransstörningar och en osäker framtid på den svenska marknaden. Kriterierna var en försäljning på mindre än fyra miljoner kronor under 2019 och att läkemedlet marknadsfördes av bara ett eller två företag.
I nästa steg gick myndigheten igenom samtliga dessa produkter med hjälp av kliniska experter inom olika medicinska områden. Det visade sig då att hela 69 av produkterna både är särskilt medicinskt viktiga och svåra att ersätta med andra läkemedel. Ytterligare 52 är viktiga men kan gå att ersätta och 28 går normalt att ersätta.
– Bland de viktiga produkter som är svåra att ersätta finns en stor övervikt av antibiotika för barn. Och barnhälsovården rapporterar också att det ofta uppstår problem med brist på antibiotikaprodukter som är anpassade för barn, säger Charlotta Edlund, sakkunnig i antibiotikafrågor på Folkhälsomyndigheten och ansvarig för kartläggningen.
Behöver fler beredningsformer
Att barn är en särskilt känslig patientgrupp i det här sammanhanget beror bland annat på att de kan ha svårare att ta tabletter. Det gör det ofta problematiskt för barnhälsovården att ersätta ett restnoterat antibiotikum med ett annat med liknande verkan.
– Barn behöver generellt tillgång till fler beredningsformer än vuxna för att man ska kunna individualisera behandlingen, konstaterar Charlotta Edlund.
Tjugofem av de mest kritiska produkterna var till exempel orala lösningar, en beredningsform som ofta behövs till barn. När det uppstår brist på sådana lösningar tvingas vården ibland att ersätta dem med infusionsvätskor som späds ut och ges oralt.
– Men helst vill man undvika det eftersom det alltid finns en risk för spädningsfel och därmed feldosering.
Uppdateringar ska fortsätta
Kartläggningen resulterade i en lista som nu går att hitta på Folkhälsomyndighetens webbplats. Listan utgör en uppdaterad version av en föregångare som Folkhälsomyndigheten 2017 tog fram tillsammans med Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, inom ramen för ett regeringsuppdrag.
Charlotta Edlund berättar att uppdateringen har varit efterfrågad och att planen är att fortsätta uppdatera med några års mellanrum.
– Främst läkemedelsföretagen har efterlyst en uppdaterad lista över vilka antibiotikaprodukter som vården bedömer som särskilt viktiga. Listan fungerar som en väg för kommunikation från vården till företagen. De tycker att informationen är värdefull för att de ska veta exempelvis vilka beredningsformer och förpackningsstorlekar som vården prioriterar.
Hon menar också att listan kan vara användbar på olika sätt för såväl vården som för myndigheter.
– Ett exempel på det senare är att i samband med regeringsuppdraget 2017 började TLV att särskilt beakta antibiotikaproduktens prioritering på listan vid beslut om ansökta prishöjningar. Något som i vissa fall kan ha betydelse för företagens vilja att vara kvar på marknaden.
