Konvalescentplasma från vaccinerade kommer att utvärderas som covid-19-behandling i en pågående svensk plasmastudie. Efter en paus tar forskarna nu nya tag med denna studie. Forskarna rekryterar givare som både har haft sjukdomen och senare fått vaccin mot covid-19. På så sätt räknar de med att få fram plasma med mycket högre nivåer av antikroppar än tidigare. Förhoppningen är att behandlingen därmed blir effektivare.
Plasmaresultaten hittills en besvikelse
Behandling med konvalescentplasma – plasma från personer som tillfrisknat från covid-19 – var i början av pandemin en idé som många satte sitt hopp till. Blodplasma från personer som gått igenom en infektion innehåller vanligen antikroppar mot sjukdomen. Tanken var därför att konvalescentplasma skulle kunna hjälpa andra att bli friska från corona.
Det fanns god anledning att hoppas. Principen hade fungerat väl vid flera tidigare epidemier, bland annat mot difteri och influensan Spanska sjukan.
– Och en fördel med konvalescentplasma som covid-19-behandling skulle också kunna vara att det är en relativt billig behandling som kan göras tillgänglig även i mycket fattiga länder, säger Joakim Dillner, professor i infektionsepidemiologi vid Karolinska institutet, och ansvarig för en svensk studie om konvalescentplasma vid covid-19.
Men tyvärr har forskningsresultaten om plasmabehandling hittills inte uppfyllt förväntningarna.
– För den stora gruppen av sjukhusvårdade covid-patienter som söker vård senare än 4-7 dagar efter symtomdebut ser vi ingen tydlig effekt av behandlingen, konstaterar Joakim Dillner.
Hjälper vid B-cellsbrist
Men det finns trots allt två situationer där plasmabehandlingen hittills visat sig göra nytta, framhåller Joakim Dillner. En sådan situation är om äldre personer kan behandlas inom 72 timmar efter symtomdebut. I de lägena minskar konvalescentplasma, visar forskning och erfarenhet, risken att bli allvarligt sjuk i covid-19.
Och en annan undergrupp av patienter som visat sig få effekt av plasman är personer som på grund av läkemedelsbehandling eller av andra skäl har brist på B-celler. B-cellsbristen gör att de inte kan producera egna antikroppar. Ett exempel är patienter med multipel skleros, MS, som medicinerar med rituximab, som är riktat just mot B-celler.
– Personer med sådan läkemedelsbehandling kan ha covid jättelänge och inte bli bra. När de får konvalescentplasma kan man ofta se en nästan omedelbar förbättring, berättar Joakim Dillner.
Av etiska skäl inkluderar han och hans medarbetare i den svenska plasmastudien inte längre sådana patienter eller dem som kan behandlas inom 72 timmar från symtomdebut. Det ses som oetiskt att randomisera dem till plasma eller placebo eftersom det finns stöd för att de kan ha nytta av plasmabehandling.
Långa antikroppsnivåer ett problem
För övriga sjukhuspatienter med covid-19 har resultaten dock alltså hittills varit sämre, både i Sverige och internationellt.
Att plasmabehandlingen inte gett lika tydlig effekt vid covid-19 som vid flera andra infektionssjukdomar beror, menar Joakim Dillner, sannolikt på att detta virus ger ett ganska svagt antikroppssvar.
– Vi har sett att man har ett antikropps-medierat skydd mot ny covidinfektion ett halvår efter insjuknandet, men efter sju-åtta månader kan man få genombrottsinfektioner. Många andra virusinfektioner ger ett starkare antikroppssvar och ett längre, ibland livslångt, skydd.
– Konvalescentplasma från covidpatienter innehåller därför generellt inte tillräckligt höga nivåer av antikroppar för att ge bra effekt.
Konvalescentplasma från vaccinerade
Under en tid ledde de nedslående resultaten till att studien vid Karolinska institutet pausades. Men nu hoppas forskarna att de hittat ett sätt att komma förbi problemet.
– Nu fortsätter vi med givare med väldigt mycket högre nivåer av antikroppar än i den konvalescentplasma vi hittills har använt, säger Joakim Dillner.
Det hela bygger på att vaccinerna mot covid-19 ger mycket högre antikroppsnivåer än genomgången infektion verkar göra och därmed ett starkt skydd mot infektionen. Forskarna vill nu undersöka effekterna av att behandla covidpatienter med konvalescentplasma från vaccinerade personer.
– Allra högst antikroppsnivåer ser man hos personer som tidigare haft infektionen och sedan vaccineras. De får fruktansvärt höga nivåer. Det är sådana givare vi använder nu, det blir en helt ny form av behandling som vi kan pröva, förklarar Joakim Dillner.
