Genförändringar i interferonsystemet, som är en viktig del av immunförsvaret, kan vara en förklaring till varför vissa personer drabbas värre av covid-19. Det visar en internationell studie där forskare från Centre of excellence inflammationer på Akademiska sjukhuset i Uppsala har deltagit. Forskningsrapporten har publicerats i Nature medicine.
Även tidigare studier har visat att immunologiska förändringar som ger interferonbrist kan förklara varför vissa covid-19-patienter blir sjukare, samt varför män ofta drabbas hårdare.
Interferon bekämpar virus
Interferon är ett naturligt förekommande protein som produceras av kroppens celler. Det tillhör den typ av signalmolekyler som kallas för cytokiner och det bekämpar virus, cancerceller och parasiter. Interferon har också en immunstimulerande effekt på så sätt att det bidrar till att både det naturliga och förvärvade immunsystemet aktiveras.
I den nu aktuella studien har forskarna, med hjälp av sammanfattande statistik, studerat 7 554 patienter med covid-19 på sjukhus. Det forskarna har kommit fram till är att genförändringar i interferonsystemet kan förklara varför vissa personer får livshotande symptom vid en covid-19-infektion, medan andra inte får några symptom alls.
– Resultaten visar att de som får en mycket svår sjukdomsbild vid covid-19 har en bristande funktion i centrala gener som styr kroppens immunsvar mot virus. Här råder ett omvänt förhållande gentemot vissa reumatiska sjukdomar som har en överreaktion i samma system, säger Lars Rönnblom, överläkare och professor i reumatologi vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet i ett pressmeddelande.
Lars Rönnblom leder den forskargrupp vid Akademiska sjukhuset som har deltagit i studien.
Interferonbehandling kan bli aktuellt
Syftet med studien var att hitta målmolekyler som kan användas i terapeutiskt syfte hos covid-19-patienter. Upptäckten om att det finns en koppling mellan interferonsystemet och svår sjukdom kan eventuellt leda till att interferonbehandling blir aktuell för vissa patienter.
– Det finns en tydlig koppling mellan interferonreceptorns uttryck och risk för svår covidsjukdom. De individer som hade lågt uttryck av receptorn hade en ökad risk att få en så svår sjukdom att det krävde sjukhusvård. Att vissa individer får livshotande symtom med överdriven immunreaktion (cytokinstormar) kan delvis bero på en sämre funktion i centrala gener i som reglerar förmågan att svara på interferon, säger Lars Rönnblom.
– Eftersom interferon har både antivirala och proinflammatoriska egenskaper är det svårt att veta exakt när timingen för interferonterapi är bäst. En annan utmaning är att man måste veta vilket av de tre huvudtyperna av interferon som är viktigast vid det tillstånd man vill behandla. I vissa lägen kan man tillföra interferon och i andra situationer kanske man ska minska interferoneffekten. Att hämma stora delar av interferonsystemet hos en patient är dock vara förenat med stora risker med tanke på dess centrala roll i virusförsvaret, fortsätter han.
