Utredaren Åsa Kullgren lämnade på onsdagen över ett delbetänkande om vårdens beredskap till socialminister Lena Hallengren. Delbetänkande ”En stärkt försörjningsberedskap för hälso- och sjukvården” innehåller en lång rad av förslag. De handlar om hur Sverige ska kunna säkra tillgången på läkemedel och annan sjukvårdsutrustning i vardag, kris och krig. Utredningen tillsattes 2018 och har sedan dess även fått några tilläggsuppdrag.
I det nya delbetänkandet föreslår Åsa Kullgren att regeringen ska ta ett helhetsgrepp på försörjningsfrågan. Detta genom att besluta om en ”färdplan” som successivt ska stärka vårdens försörjningsberedskap. En av grundprinciperna är att på olika sätt se till att det i normalläge finns mer läkemedel och andra sjukvårdsprodukter i landet än det gör i dag.
Lagerhållning stärker beredskap
För att åstadkomma detta föreslår utredaren ökade lagkrav på lagerhållning hos olika aktörer. Åsa Kullgren vill bland annat se en lagändring som förtydligar att kommuner och regioner till vardags hela tiden ska ha ett lager av läkemedel och annan utrustning som räcker för en månads förbrukning.
”Just-in-time-tänket är inte lämpligt i vården och omsorgen av patienter. Kravet att sjukvården ska hålla lager i vardagen stärker robustheten när till exempel läkemedel restnoteras eller leveranser försenas. Detta innebär att patientsäkerheten stärks och sjukvårdspersonal slipper lägga tid på att hitta alternativa läkemedel eller behandlingsmetoder”, skriver Åsa Kullgren i dag i en debattartikel i Dagens nyheter.
Hon vill även att apotekens grunduppdrag i lagen om handel med läkemedel ändras. Det ska tydligt framgå att apotekens lagerhållning ska anpassas utifrån konsumenternas behov på den marknad som öppenvårdsapoteket verkar på.
Läkemedelsföretag får ansvar för beredskapslager
Utredningen föreslår också en ny lag om beredskapslager av utvalda läkemedel och andra sjukvårdsprodukter för att klara vårdens beredskap för kriser och krig. Dessa lager ska räcka till sex månaders normalbrukning. Lagren ska vara omsättningsbara för att minimera kassation, de ska finnas i Sverige och det är staten som ska förfoga över lagren.
När det gäller de läkemedel som väljs ut vill utredaren att ansvaret för beredskapslagringen läggs på läkemedelsbolagen.
– Skälet till detta är bland annat att vi vill att beredskapslagren så långt möjligt ska vara omsättningslager och finnas i det ordinarie logistikflödet. Läkemedelsbolagen ska kompenseras för de extra kostnader som detta medför, säger Åsa Kullgren till Läkemedelsvärlden.
Beträffande övriga sjukvårdsprodukter läggs ansvaret för beredskapslagring i stället på kommuner och regioner.
– Här skulle det vara mer komplicerat att identifiera företag att lägga ansvaret på.
Dessutom föreslås särskilda statliga säkerhetslager för sjukvårdsprodukter som kan behövas i kristid och inte går att omsätta i ett normalläge. Exempel är läkemedel mot nervgasskador och olika antidoter. Utredaren vill också att Sverige bygger upp en tillverkningsberedskap för läkemedel och andra sjukvårdsprodukter som är särskilt viktiga för att hantera kris och krig. Den tillverkningsberedskapen kan också inkludera vacciner.
Beredskapsapotek inom Apoteket AB
En annan av grundprinciperna i delbetänkandet om stärkt beredskap är att på olika sätt slå vakt om en fungerande distribution av läkemedel och andra sjukvårdsprodukter. Distributionen ska fungera även i kris och krig. Utredaren föreslår dels att Socialstyrelsen ska avtala med de största distributörerna om att medverka i krisberedskapen och totalförsvaret. Och dels att det över hela landet inrättas särskilda beredskapsapotek.
Till skillnad från vanliga öppenvårdsapotek ska beredskapsapoteken vara skyldiga att hålla öppet även i kris och krig. De ska vara geografiskt väl spridda över landet, ha robusta lokaler och möjlighet till viss lagring av läkemedel. Utredningen föreslår att beredskapsapoteken i första hand ska finnas inom statligt ägda Apoteket AB.
Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket ska ta fram ett underlag om hur många beredskapsapoteken bör vara och var de bör ligga. På valda orter där Apoteket AB inte har något apotek men en annan kedja har det ska Socialstyrelsen i stället kunna avtala med denna kedja om att inrätta beredskapsapotek.
Slutbetänkande om ett år
– Att vi anser att just Apoteket AB bör ha huvudansvar för beredskapsapoteken beror på det statliga ägandet. Det är säkrare att koppla samhällsuppdraget dit än till andra aktörer där vi inte vet hur ägandet kan komma att förändras, säger Åsa Kullgren som berättar att utredningen haft en dialog med Apoteket AB om förslaget.
– Vi anser inte att det finns någon risk att vi rubbar den fria apoteksmarknaden genom detta eftersom det enbart gäller uppdrag inom totalförsvaret.
Socialstyrelsen får enligt utredningsförslaget ett övergripande ansvar för hälso- och sjukvårdens försörjningsberedskap. Socialstyrelsen ska sköta riskbedömningar, planering och utbildning i samarbete med andra aktörer.
Utredningen beräknar att det kostar totalt 16,6 miljarder kronor under 2022–2035 att genomföra åtgärderna i förslaget. Detta kommer nu att beredas i regeringskansliet och skickas ut på remiss. Utredningens slutbetänkande kommer senast 28 februari 2022 och ska bland annat belysa övergripande frågor om ansvarsfördelning, ledning och styrning.
