För 50 år sedan blev Apotekarsocieteten den ideella och oberoende medlemsorganisation som den är i dag. Detta uppmärksammar vi på Läkemedelsvärlden genom att göra tillbakablickar i vår föregångare Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971. Förra gången tittade vi tillbaka på en artikel om C-vitamin och förkylningar. I dag gör vi en tillbakablick till historien bakom astmaläkemedlet Bricanyl.
År 1971 lanserades astmaläkemedlet Bricanyl i Sverige. Detta uppmärksammades i ett nummer av Svensk farmaceutisk tidskrift som beskriver utvecklingen som ledde fram till att läkemedlet godkändes.
Redan 1948 gjordes en upptäckt av den amerikanska farmaceuten Raymond Perry Ahlquist som har varit ett viktigt genombrott för behandling av astma. Han upptäckte att det fanns olika receptorer för noradrenalin och adrenalin, vilka så småningom kom att kallas α- och β-receptorer. Enligt denna indelning fanns det dock bara en typ av β-receptorer, vilket skulle innebära att lungorna och hjärtats receptorer stimuleras simultant, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift. En astmamedicin som riktades mot lungorna gav därmed biverkningar på hjärtat.
”När en astmapatient då använder en β-stimulerare t.ex. isoprenalin, för att lösa den bronkospasm, som är ett dominerande inslag i astmasjukdomen, skulle alltså hjärtklappning vara en bieffekt, som fick accepteras”, skriver tidningen.
Riktades enbart mot lungorna
Allteftersom forskningen pågick upptäckte man, på läkemedelsföretaget Dracos laboratorier, att β-receptorer i hjärta och lungor inte behövde vara av samma slag. I teorin skulle detta innebära att man kunde ta fram ett astmaläkemedel som riktade sig specifikt mot lungorna utan att påverka hjärtat.
Forskningen fortsatte och visade så småningom att föreningen terbutalin gav den bästa separationen i effekt mellan bronker och hjärta. Den valdes därför ut för fortsatta studier. ”Projektet bedömdes nu vara så lovande, att det fick högsta prioritet på Dracos forskningsavdelning”, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift.
Innan läkemedlet kunde ges till människor testades det på flera djurslag. Bland annat pågick en undersökning på hund under ett år och omfattade ”beteende, utseende, födointag, vikt, blodundersökningar, serumundersökningar och histo-patolog”, skriver tidningen.
Slutligen gjordes två olika kliniska prövningar på människor. I den ena undersökningen gavs läkemedlet via sprutor och i den andra gavs det oralt. Det visades sig då att de patienter som fick läkemedlet oralt fick färre biverkningar än de som fick det via sprutor. ”Effekten bedömdes som bättre än tidigare medicinering av såväl läkare som patienter, och biverkningsfrekvensen var lägre”, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift. ”Bricanyl är således ett selektivt bronkopamoltikum med kraftig effekt även oralt, utan störande hjärtpåverkan och med lång duration”, skriver Svenska farmaceutisk tidskrift och uppger att detta hade bekräftats i flera kliniska prövningar i Norden.
Del av viktig utveckling inom astmabehandling
Lanseringen av Bricanyl var en del av den snabba utveckling av astmabehandlingen som då pågick, och vidareutvecklades senare från oral behandling till att ges i inhalator. Draco, som i dag är en del av Astrazeneca, har även tagit fram andra läkemedel mot astma. Bland dessa finns det anti-inflammatoriska medlet Pulmicort som i dag även har visat goda resultat i behandling mot covid-19.
En person som har stod för banbrytande forskning som ledde fram till Bricanyl var Leif Åke Svensson som under många år var ledande kemist, projektledare och vetenskaplig rådgivare inom Astra/Astrazeneca. År 2000 fick han motta det Läkemedelskemiska priset av Apotekarsocieteten.
