”Uppsala Monitoring Centre” säger skylten på den gulputsade husväggen vid en gata mitt inne i Uppsala. Det är nog inte många av de förbipasserande som känner till vilken verksamhet som döljer sig bakom namnet på skylten.
– Vi är lite osynliga här hemma i Sverige, säger Pinelopi Lundquist, sektionschef vid Uppsala monitoring centre, UMC.
UMC fokuserar på covid-19-vacciner
Det hon och hennes cirka 140 kollegor arbetar med är inget mindre än att bidra till att göra hela världens läkemedelsanvändning säkrare. Och just nu ligger extra stort fokus på att övervaka covid-19-vaccinernas säkerhet.
I en stor databas lägger UMC ihop biverkningsrapporter från jordens (nästan) alla hörn. Sedan letar de efter samband och mönster som kan vara signaler om tidigare okända biverkningar av ett covid-19-vaccin. Om det dyker upp en sällsynt biverkning som ingen ännu upptäckt, vill UMC:s experter kunna fånga upp den så snabbt som möjligt.
Än så länge har ju covid-19-vaccingen i många länder bara pågått i en till två månader. Och i många andra länder inte ens startat ännu. Men 15 februari har ändå 84 489 biverkningsrapporter om covid-19-vacciner landat i UMC:s databas VigiBase. Först ut att börja rapportera var Storbritannien, sedan kom USA och nu finns rapporter från ett 40-tal länder.
Målet är dock att alla 142 som är med i WHO-programmet för läkemedelsövervakning ska kunna rapportera in sina misstänkta biverkningar av covid-vaccinerna.
– En viktig uppgift för oss inledningsvis är att utbilda och på andra sätt stötta länder som behöver hjälp att komma i gång och rapportera. Ofta är det låg- och medelinkomstländer som exempelvis inte har system för biverkningsrapportering på plats, säger Pinelopi Lundquist.
Kräver hög it-säkerhet
Erfarenheter från andra håll visar att den som hanterar stora mängder data om covid-19-vacciner bör beväpna sig med hög it-säkerhet. EU:s läkemedelsmyndighet EMA har nyligen rapporterat om så kallade cyberattacker. Dessa var inriktade på att stjäla hemlig information om covid-19-vacciner. Men Pinelopi Lundquist är inte orolig.
– Vi är medvetna om det EMA erfarit och är observanta på en ökad hotbild. Men vi har sedan tidigare en hög säkerhet kring data i VigiBase och vi arbetar utifrån de vanliga rutinerna, säger hon.
De expertteam som jobbar med vaccinövervakningen består av ett 20-tal personer totalt. I teamen ingår bland andra läkare, apotekare, statistiker och dataanalytiker. De har även möjlighet att begära hjälp med fördjupade analyser av externa experter.
Hittills kända biverkningar som rapporterats
I dagsläget handlar de data som länder rapporterat in främst om de tre vaccinerna från Pfizer/Biontech, Moderna respektive Astrazeneca. UMC scannar kontinuerligt av rapporterna och gör varje vecka genomgångar av det som kommit in.
– Merparten av det vi sett hittills har varit förväntade biverkningar som är kända från de kliniska studierna. Det handlar om effekter kopplade till aktiveringen av immunförsvaret. Utöver dessa har vi fått en rad andra biverkningar rapporterade. Men inga av dessa har i dagsläget kunnat knytas till själva vaccinationen, säger Pinelopi Lundquist.
En av de nyare analysmetoder som UMC använder i vaccinövervakningen kallas syndrome detection. Den går ut på att med datorns hjälp leta efter specifika grupper av symtom som återkommer i biverkningsrapporterna, i stället för bara enskilda biverkningar. Sedan analyserar experter dessa så kallade symtomkluster ur ett kliniskt perspektiv.
Inget dubbeljobb
Även länders och EU:s regulatoriska myndigheter granskar löpande biverkningsrapportering om covid-19-vaccinerna. Men Pinelopi Lundquist framhåller att det inte handlar om dubbeljobb. Hon förklarar att UMC fokuserar på andra frågor än de som exempelvis amerikanska FDA och EU:s EMA jobbar med. UMC har också löpande avstämningar med både WHO och EMA.
– Vi tittar exempelvis inte på enskilda länder utan utnyttjar vår tillgång till globala data. Tillsammans med våra analysverktyg och vår spetskompetens om analysmetoder samt läkemedelssäkerhet ger det goda förutsättningar att hitta det sällsynta och oväntade.
– Om vi upptäcker något så kommunicerar vi självklart med regulatoriska myndigheter som är de som kan vidta åtgärder.
Vill upptäcka tidigt
UMC väntar sig att inrapporteringen kommer att öka vartefter vaccineringen tar fart globalt och att jobbet med övervakningen kommer att bli allt mer intensivt. Tempot – med bibehållen kvalitet – i denna signalspaning är en viktig faktor för säkerheten.
– Om det finns något oväntat att upptäcka så vill vi upptäcka det tidigt, samtidigt som vi har mycket på fötterna. Inte minst för enskilda människors skull, säger hon, och påminner om svininfluensavaccineringen som tyvärr ledde till den mycket sällsynta biverkningen narkolepsi hos ett fåtal unga som sannolikt får leva med sjukdomen resten av sina liv.
– Sällsynta biverkningar kan få allvarliga konsekvenser för dem som drabbas.
Om sådana ytterst ovanliga och allvarliga biverkningar skulle finnas i det här fallet – kan ni hitta dem snabbare nu med dagens metoder?
– Jag hoppas på det. Vi drivs mycket av sådant som hänt tidigare. Vi vill använda kunskapen till att förhindra att liknande saker händer igen.