Forskare vid Karolinska institutet har, genom att mäta biomarkörer i urinprov, kunnat identifiera vilken typ av astma en patient har. Upptäckten kan i framtiden leda till en mer individuell diagnos som i sin tur kan innebära en skräddarsydd och bättre anpassad behandling för patienten.
– Genom den här metoden kan man också mäta hur allvarlig en patients astma är, säger Sven-Erik Dahlén, professor vid institutet för miljömedicin på Karolinska institutet och en av forskarna bakom studien.
500 patienter med astma deltog
I studien, som har publicerats i American journal of respiratory and critical care medicine ingick 400 personer med svår astma, 100 personer med mild astma samt 100 friska kontrollpatienter.
Det forskarna har gjort är att mäta metaboliter, utsöndringsprodukter, av så kallade prostaglandiner och leukotriener. Den sistnämnda är en molekyl som driver mycket av symtomen vid astma. Vissa av de astmaläkemedel som finns i dag är leukotrienhämmare.
– Hur mycket prostaglandiner och leukotriener som människor bildar är svårt att mäta i blod. Det är också ganska otillförlitligt eftersom nivåerna varierar väldigt mycket. Om man däremot samlar urin under ett par timmar, och vet hur länge man har gjort det, så får man ett mått på allt som har bildats i kroppen under den tiden. Det här är ett enklare sätt att mäta, säger Sven-Erik Dahlén.
Att mäta enstaka metaboliter i urinen har gjorts länge, i över 20 år. Men det forskargruppen nu har gjort är att utveckla en masspektrometrisk plattform som kan mäta en heltäckande panel av alla de viktigaste substanserna.
– Det som är nytt är att vi har kunnat visa hur nivåerna av alla dessa substanser i kroppen är hos 100 friska personer. På de 400 personerna med svår astma och de 100 personerna med kontrollerad astma har vi sedan kunnat se hur de här molekylerna som kommer ut i urinen varierar, säger Sven-Erik Dahlén.
– Vad vi upptäckte när vi analyserade urinproverna var att en viss typ av luftvägsinflammation, så kallad typ 2-astma, hade förhöjda metaboliter av leukotriener och prostaglandin D.
För att få publicera studier i den aktuella tidskriften krävdes att resultaten replikerades i en annan studie. Forskarna testade då metoden på urinprover från en tidigare studie om astma som hade gjorts på barn av kollegor vid Astrid Lindgrens barnsjukhus.
– Det visade sig att vi såg ännu tydligare resultat i dessa urinprov. Vi kunde alltså bevisa våra tidigare resultat även i denna studie, säger Sven-Erik Dahlén.
Astmabehandlingar är dyra
Patienter som lider av svår astma behöver ofta, utöver behandling med inhalation av steroider och luftrörsvidgare, också behandling med kortisontabletter. En lång behandling med dessa kan leda till biverkningar som till exempel högt blodtryck, diabetes, benskörhet och grå starr.
Under de senaste fem åren har det kommit nya biologiska preparat som är immunmodulerande och fungerar mot olika specifika mekanismer. Men dessa behandlingar är dyra berättar Sven-Erik Dahlén.
– En årsbehandling kan ligga på 200 000-300 000 kronor per patient. Därför är det viktigt att man vet att man ger rätt preparat till rätt patient.
Sven-Erik Dahlén berättar att testmetoden i urinprov så småningom kan utvecklas till snabbtester.
– En begränsning med denna studie är dock att det är en observationsstudie. Innan snabbtester kan vara aktuella behövs det därför ytterligare två-tre år av forskning i kliniska behandlingsstudier.
