Bara en tredjedel av resultaten från kliniska läkemedelsstudier i Sverige återrapporteras i tid till databasen European clinical trials database. Det visar en kartläggning som forskare vid Lunds universitet gjort inom nätverket Cochrane Sverige. Kartläggningen gjordes tillsammans med organisationen Transparimed, som jobbar för ökad redovisning av resultat av medicinsk forskning.
– Kliniska studier vars resultat inte offentliggörs är slöseri med pengar och ett svek mot dem som deltagit i studierna. Det är också ett hot mot folkhälsan, säger Till Bruckner, grundare av Transparimed, i ett pressmeddelande.
Läkemedelsstudier måste registreras
Enligt EU-lag ska forskare inom EU registrera nya läkemedelsstudier i databasen. Sedan ska de rapportera in resultaten inom tolv månader efter studiens avslutning (sex månader för studier med barn). Det ska de göra vare sig de publicerar sina resultat i en vetenskaplig tidskrift eller ej. Men Cochrane och Transparimed visar i sin rapport att svenska kliniska forskare är dåliga på att sköta återrapporteringen.
I kartläggningen ingår 22 olika akademiska forskningsinstitutioner och forskande företag som i december 2020 hade registrerat minst sex läkemedelsstudier i databasen. Sammanlagt hade de registrerat 625 studier varav 107 var markerade som avslutade för över ett år sedan. Men bara för 32 stycken (knappt 30 procent) av dessa hade de ansvariga forskarna rapporterat resultaten.
Cochrane och Transparimed menar dessutom att deras kartläggning pekar på att ett stort antal studier sannolikt är markerade som ”pågående” trots att de i själva verket är avslutade. Baserat på vissa antaganden gjorde de därför en beräkning av det verkliga antalet oredovisade avslutade studier. De kom då fram till att i själva verket saknas rapportering om 277 sannolikt avslutade svenska läkemedelsstudier.
För många av dem är studieresultaten inte heller publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Den största risken är, enligt rapporten, att negativa resultat, eller studier som visat att ett läkemedel har bieffekter, inte redovisas.
Hoppas på bättring
– Vi hoppas att den här rapporten ska leda till förbättrad rapportering av kliniska studier i Sverige. Målet är bättre hälsa för alla genom evidensbaserad sjukvård baserad på ett komplett beslutsunderlag, säger Matteo Bruschettini docent i pediatrik vid Lunds universitet och chef för den svenska delen av Cochrane.
Kartläggningen visar att läkemedelsindustrin är bättre på att rapportera än forskare vid universitet och på sjukhusen. Vid en europeisk jämförelse ligger Sverige dessutom under genomsnittet. I Sverige är rapporteringsgraden bara 30 procent jämfört med 68 procent i Europa.
Av kartläggningen framgår dock att samtliga medicinska universitet i Sverige nu har meddelat att de ska göra insatser för att förbättra sina forskares rapportering. Och forskningsfinansiären Vetenskapsrådet utlovar i sitt eget webbmagasin Curie en översyn av frågan.
