Krav på munskydd eller ej i offentliga miljöer har länge varit en het fråga i den svenska coronadebatten. Nu inför Folkhälsomyndigheten för första gången en ny bestämmelse för allmänheten om att använda munskydd i en sådan miljö. Det handlar om ett så kallat allmänt råd som gäller från och med torsdagen. Rådet säger att personer som reser med kollektivtrafik rekommenderas att ha på sig engångsmunskydd klockan 7–9 samt 16–18 på vardagar.
Regeln riktar sig till personer födda 2004 och tidigare och gäller kollektivtrafik där det inte går att boka plats.
Svagt stöd för munskydd
I information om det nya rådet framhåller Folkhälsomyndigheten liksom tidigare att det vetenskapliga stödet för att munskydd i samhället dämpar smittspridning generellt är svagt. Detta till skillnad från exempelvis att hålla avstånd som är bevisat effektivt. Men nu menar myndigheten ändå att ”det finns situationer där munskydd – korrekt använda – kan vara av värde”.
Och en sådan situation anses rusningsträngsel i kollektivtrafiken kunna vara. Visserligen tyder varken svenska eller internationella erfarenheter hittills på att kollektivtrafiken är en miljö där coronasmittan sprids i större omfattning. Men samtidigt kan det, menar Folkhälsomyndigheten, finnas ett visst mörkertal här. Det beror på att det är svårt med smittspårning i kollektivtrafiken ”eftersom smittotillfällen i den miljön kan ske utan att de upptäcks”.
– Vi är oroliga att det kan bli trängsel som är svår att undvika i rusningstrafiken särskilt i städerna nu när människor börjar arbeta igen efter helgerna. Då kan den här åtgärden på marginalen ge en viss förbättring av situationen, säger Karin Tegmark Wisell, avdelningschef vid Folkhälsomyndigheten, om den nya munskyddsregeln.
Hur kommer myndigheten att utvärdera effekten av munskydd i kollektivtrafiken?
– Det är extremt svårt att utvärdera effekten av en enskild åtgärd eftersom så många olika åtgärder mot smittspridningen görs samtidigt, säger Karin Tegmark Wisell.
– Men vi följer hela tiden antalet fall samtidigt som länsstyrelserna har ett uppdrag att rapportera hur väl olika restriktioner följs runt om i landet. Med hjälp av sådana deskriptiva data försöker vi fånga in effekterna av denna och andra åtgärder. En indikation på en smittdämpande effekt skulle också kunna vara om andelen covid-19-positiva som inte vet var de blivit smittade minskar. I dag är det tre-fyra procent som svarar att de inte vet.
Brist på systematiska studier om effekten av munskydd anges ofta som ett problem. Vore inte det svenska införandet ett bra tillfälle att göra en sådan studie?
– Jag håller med om att det är önskvärt med kontrollerade studier av såväl munskydd som flera andra åtgärder. Men vi har inte bedömt att det är möjligt att göra en sådan uppföljning i den här situationen med så många olika restriktioner som tillämpas samtidigt. Vi följer åtgärden så väl vi kan och hoppas att vår analys tillsammans med andra deskriptiva analyser ändå kan förbättra kunskapsläget.
Ser ni några risker med munskyddsregeln?
– Vi har en oro för att munskydd ska göra folk mindre försiktiga. Därför är det otroligt viktigt att fortsätta trycka på att vi måste göra vad vi kan för att hålla avstånd till andra. Det är mycket mer effektivt än munskydd.
