Ett konstigt, omvälvande och för många människor djupt tragiskt år är snart slut. 2020 är väl inget år vi kommer att sakna direkt, och vi kommer heller inte att glömma det. Men frågan är om det finns något mer än alla coronanyheter som vi kommer att minnas. För visst hände det väl andra saker också?
Vi på Läkemedelsvärlden scrollade bakåt i vår rapportering för att friska upp minnet och bjuder här på några icke coronarelaterade nyhetsåterblickar.
Evidensdebatt och antibiotikafrågor
År 2020 rivstartade på Läkemedelsvärlden med en engagerad debatt mellan olika aktörer om de evidenskrav som ställs vid godkännande av nya avancerade terapier. För att vara helt korrekt hade den egentligen redan startat i slutet av året innan när Louise Olsson, chef vid utvärderingsenheten Camtö i Örebro, krävde solidare evidens för nya behandlingar. I detta instämde sedan i januari 2020 även företrädare för bland andra NT-rådet och läkemedelskommittéerna. Medan Läkemedelsindustriföreningen framhöll behovet av nya modeller för godkännande och införande.
Dessa viktiga framtidsfrågor om bland annat cell- och genterapier kommer helt klart att fortsätta diskuteras under åren framöver. Redan under 2020 kunde vi rapportera om flera beslut från NT-rådet, regionernas gemensamma organ för nationellt införande av nya terapier i sjukvården, som visar att diskussionen behövs. Bland annat avrådde rådet efter samnordiska förhandlingar från genterapin Zynteglo mot den svåra ärftliga blodsjukdomen beta-thalassemi. Och om genterapin Zolgensma mot en svår muskelsjukdom blev rekommendationen att avvakta i väntan på hälsoekonomisk utvärdering.
Antibiotikafrågorna stod som sig bör också högt på agendan. Bland annat föreslog samverkansplattformen Platinea ett system för säkerhetslagring av antibiotika. Regeringen uppdaterade sin strategi mot antimikrobiell resistens. Och Världshälsoorganisationen, WHO, lyfte det allvarliga problemet med att det finns alltför få helt nya antibiotika i pipeline. Nya antibiotika kan vara en av flera dellösningar på det växande problemet med antibiotikaresistens.
Oviss Brexit in i det sista
Storbritannien lämnade formellt EU i början av året. Men Läkemedelsvärlden skrev att det mesta skulle bli sig likt ett år till tack vare det avtal som fanns. Och Läkemedelsverket uppmanade läkemedelsbranschen med flera att använda det året till att förbereda sig för det riktiga utträdet.
När vi nu skriver december 2020 har EU och Storbritannien fortfarande inte kunnat enas om något slutligt Brexitavtal. Kanske blir det en så kallad hård Brexit. Läkemedelsverket fokuserar på att med hjälp av information förebygga Brexitstörningar av läkemedelsförsörjningen.
Många viktiga vaccinnyheter
Flera positiva vaccinnyheter kom under 2020. Vi fick veta att svenska föräldrar fortsätter att lita på barnvaccinationsprogrammet och att vaccinationstäckningen är fortsatt hög trots pandemin.
Rekordmånga flickor hade vaccinerat sig mot hpv, humant papillomvirus, och det var premiär för hpv-vaccinering av pojkar i Sverige. Forskare vid Karolinska institutet publicerade också den första stora studien som bekräftar ett starkt samband mellan hpv-vaccin och cancerskydd.
Mindre uppmuntrande var att WHO rapporterade om en kraftig ökning av antalet mässlingsfall i världen. Ökningen beror på minskande vaccinering, bland annat till följd av ett växande vaccinmotstånd. Vaccinmotståndet belystes även i en uppmärksammad blogg av Läkemedelsvärldens chefredaktör Ingrid Helander om antivaccinrörelsens ansvar för barns hälsa.
Årets influensavaccinering blev en generalrepetition för vaccineringen mot covid-19. Fler än någonsin i riskgrupperna ville ha influensasprutan och vården hade svårt att få vaccindoserna att räcka.
Inte bara förseningar
Läkemedelsbrister och restnoteringar skapade även 2020 många nyheter, till och med extra många eftersom pandemin blixtbelyste svagheterna i försörjningskedjan och beredskapen. Den statliga utredaren Åsa Kullgren presenterade ett pandemiinspirerat delbetänkande om vårdens beredskap och argumenterade för ökad lagerhållning av läkemedel.
Det här var också året då ovanligt mycket blev försenat, inställt eller sköts upp. Bland annat sköts ikraftträdandet för den nationella läkemedelslistan, NLL, fram till 2021. Och mjukstarten för den svenska delen av EU:s elektroniska system mot läkemedelsförfalskningar förlängdes. I slutet av 2020 gick dock systemet till slut upp i skarp drift.
Men annat sjösattes trots pandemin faktiskt helt enligt tidplan. EU-kommissionen presenterade till exempel en ny, bred läkemedelsstrategi för unionen. Sveriges nationella läkemedelsstrategi fick tre nya fokusområden. Och regeringen presenterade i december den forsknings- och innovationspolitiska propositionen för de närmaste fyra åren, med kraftigt ökade satsningar.
Nytt om namn
Under 2020 fick EU:s läkemedelsmyndighet EMA en ny chef, irländska Emer Cooke. Svenska Läkemedelsverket fick en tillförordnad generaldirektör, i väntan på att en ordinarie ska rekryteras.
Facket Sveriges farmaceuter fick en ny ordförande, Sandra Jonsson, efter något som många tyckte var en kupp på fullmäktige.
Ytterligare en namnnyhet gällde Svenska akademien, där Ingrid Carlberg valdes in som ny ledamot. Hennes debutbok Pillret skildrade bakgrunden till de så kallade lyckopillren och vann många priser.
Nya läkemedel
Forskarvärlden och läkemedelsföretagen gjorde en kraftsamling som aldrig setts tidigare för att börja hitta behandlingar och vacciner mot covid-19. Och mycket av nyhetsrapporteringen handlade också om dessa ansträngningar. Men vi skrev om andra läkemedelsnyheter också.
I februari godkände till exempel den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA den första behandlingen mot jordnötsallergi och lite senare det första läkemedlet mot ebola. En ny trippelterapi mot cystisk fibros fick EU-godkännande liksom de första långverkande hiv-läkemedlen.
Vi rapporterade om svensk forskning av den psykedeliska substansen psilocybin som behandling vid depression. Och att det nya cannabisbaserade epilepsiläkemedlet Epidyolex fick inte subvention av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV.
En viktig nyhet för barn med svårbehandlad cancer var att det vävnadsoberoende målriktade cancerläkemedlet Vitrakvi (laroterektinib) togs in i läkemedelsförmånen för barn.
Och så Nobelprisen förstås
Nobelpriset i kemi 2020 gick till Emmanuelle Charpentier och Jennifer Doudna för deras upptäckt av gensaxen Crispr-Cas9. Detta var ett Nobelpris som många redan väntat på i flera år, trots att pristagarna är relativt unga och gjorde sina upptäckter för inte så länge sedan. Emmanuelle Charpentier var redan välkänd för många av Läkemedelsvärldens läsare, inte minst eftersom Apotekarsocieteten tilldelade henne Scheelepriset 2019.
Även 2020 års Nobelpris i fysiologi eller medicin välkomnades av många. Det gick till Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice för deras bidrag i upptäckten av hepatit C-viruset. En upptäckt som lagt grunden för moderna hepatit C-läkemedel.
