Forskare på Karolinska institutet fortsätter sitt arbete med alternativa behandlingsmetoder mot depression. Den här gången undersöks psilocybin, det aktiva ämnet i hallucinogena svampar.
Läkemedelsvärlden har tidigare berättat om en studie där patienter med depression har behandlats med det narkotikaklassade läkemedlet ketamin, som tidigare bland annat var känt som en partydrog. En variant av substansen, esketamin som ingår i läkemedlet Spravato, är numera godkänt som läkemedel mot depression när andra behandlingar inte hjälper. Ketaminstudien leddes av Johan Lundberg, docent och läkare knuten till Karolinska institutet och Region Stockholm. Han är också ansvarig för den nu aktuella studien om psilocybin.
– En skillnad mellan dessa två ämnen skulle kunna vara att psilocybin har en mer långvarig antidepressiv effekt än ketamin, säger Johan Lundberg.
Vill studera mekanismerna
I Sverige får en av fem svenskar diagnosen depression någon gång under sin livstid. En stor del av de drabbade patienterna blir inte återställda, och upp till en tredjedel blir inte hjälpta av vare sig läkemedel eller psykoterapi.
En orsak till bristen på bra behandlingar kan vara ofullständig kunskap om depressionssjukdomens biologiska underlag, menar forskarna på Karolinska institutet. Det är det problemet som de försöker lösa med hjälp av studierna av alternativa läkemedelsbehandlingar.
I studien som nu startar är just vilka mekanismer som gör att psilocybin kan hjälpa mot depression en av de saker som forskarna vill studera. Först vill de dock ta reda på om ämnet verkligen hjälper mot depression.
– Vår förhoppning är att vi kan få ett svar på frågan om psilocybin är bättre än placebo. Vi hoppas att vi kan bekräfta eller förkasta hypotesen att ämnet kan vara en lindring mot depression, säger Johan Lundberg.
Effekt av psilocybin kan vara i månader
Flera studier i andra länder antyder att en enstaka dos psilocybin har en långvarig effekt på depressionssymtom. Forskningen tyder på att ämnet påverkar frisättningen av signalsubstansen serotonin i hjärnan. Hypotesen är närmare bestämt att ämnet verkar som en 5-HT2A-agonist vilket innebär att psilocybin binder till vissa serotoninreceptorer och aktiverar dem.
Substansen har en halveringstid på någon timme, men trots det finns kliniska prövningar som antyder en antidepressiv effekt som kan hålla i sig i veckor och upp till flera månader. Det finns även djurstudier som visar att psilocybin kan öka mängden synapser, det vill säga kopplingarna mellan nervceller i vissa delar av hjärnan.
I andra studier har ämnet visat sig kunna påverka perception, känslotillstånd och tankeverksamhet under någon timme efter dosering. Psilocybin är också känt för att kunna orsaka hallucinationer.
– Det är den främsta risken. Hallucinationerna kan vara i flera timmar och i en oskyddad miljö kan den vara farligt att ta psilocybin med tanke på att omdömet försämras man hallucinerar, säger Johan Lundberg.
Risken för att bli beroende av psilocybin är dock liten, enligt Johan Lundberg.
– Det här ämnet tycks inte vara beroendeframkallande. Det kan hänga ihop med att psilocybin förlorar sin hallucinogena effekt vid upprepad användning, säger han.
Hälften får psilocybin
Studien om psilocybin är en randomiserad, dubbelblind, placebokontrollerad fas II- studie som genomförs med Stockholms läns sjukvårdsområde/Norra Stockholms Psykiatri som huvudman. Psilocybin, som alltså förekommer naturligt i vissa svamparter, tas i studien fram på ett syntetiskt vis.
Den kommer att bedrivas i sjukvårdsmiljö med övervakning av deltagarna. Totalt ingår 30 försökspersoner där hälften får ta en kapsel innehållande psilocybin, den andra hälften får placebo. Båda grupperna får även psykologiskt stöd under och efter behandlingen.
Patienterna undersöks före under och efter behandlingen med hjälp av psykiatrisk bedömning, skattningsformulär, magnetkamera, provtagning av blod- och ryggmärgsvätska samt positronemissionstomografi (PET). Detta för att kunna utvärdera effekten och öka förståelsen för hur behandlingen fungerar.
– Efter intag av psilocybin kommer patienterna att få stanna i ett behandlingsrum under en hel dag med övervakning. Vi kommer sedan att följa patienterna i upp till ett år efter behandlingstillfället, säger Johan Lundberg.
Deltagarna är mellan 20 och 65 år och lider av en medelsvår till svår depression. Ett krav är också att de tidigare har haft en konstaterad depression.
– Vi kommer att starta studien nu i början på november och kommer att rekrytera deltagare successivt. Vi hoppas kunna vara klara inom ett till ett och ett halvt år.
