Forskare vid Lunds universitet har utvecklat en ny biokemisk mätmetod som ska göra det lättare att bedöma vilka Alzheimerkandidater som är värda att satsa på. Metoden mäter hur bra olika substanser är på att stoppa bildning av beta-amyloid. Detta protein tros ligga bakom nervcellsdöden i hjärnan hos Alzheimersjuka.
Lundaforskarna har i dagarna publicerat en studie av den nya mätmetoden i Nature Structural & Molecular Biology. I artikeln refererar de till de senaste 20 årens forskningsansträngningar för att hitta effektiva terapier mot Alzheimers sjukdom.
Ett huvudspår inom detta arbete är den så kallade amyloid-hypotesen. Enligt denna är den drivande sjukdomsprocessen att det i hjärnan ansamlas allt mer av skadliga former av proteinet beta-amyloid. Dessa ansamlingar av hopklumpat beta-amyloid skadar nervcellerna. Processen leder till att områden i hjärnan skadas och dör.
Många Alzheimerkandidater har misslyckats
Många av de läkemedelskandidater som forskare har testat genom åren har varit avsedda att stoppa bildningen av aggregat av beta-amyloid. Men ofta har de positiva resultaten i kliniska studier lyst med sin frånvaro. Det har då lett till att själva amyoloid-hypotesen blivit ifrågasatt.
Men Lundaforskarna framhåller att bakslagen även skulle kunna ha en annan förklaring. De skulle i stället kunna bero på att läkemedelskandidaten i själva verket inte har den effekt på amyloidbildning som var tänkt.
I sin nya mätmetod använder forskarna ett provrör med rekombinant tillverkad beta-amyloid. De tillsätter sedan i olika steg den substans som ska testas och följer över tid hur bildningen av amyloidaggregat påverkas. Forskarna hoppas att deras metod ska bli användbar inom läkemedelsutvecklingen.
– Vår studie är viktig eftersom metoden förhoppningsvis kan användas för att lättare ta fram effektiva läkemedel mot Alzheimers, säger Sara Linse, professor i kemi på Lunds universitet.
Utvärderade fyra antikroppar
I studien använde forskarna metoden till att jämföra fyra specifika läkemedelskandidater. Det handlade om fyra olika antikroppar mot beta-amyloid. Alla fyra befinner sig i olika stadier av klinisk utveckling som läkemedel mot Alzheimers sjukdom.
De studerade antikropparna var aducanumab, gantenerumab, bapineuzumab och solanezumab. Endast aducanumab visade sig i studien hindra det steg i processen som orsakar de skadliga formerna av beta-amyloid.
Aducanumab utvecklas av läkemedelsföretaget Biogen, som har ansökt hos den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA om läkemedelsgodkännande. FDA väntas, som Läkemedelsvärlden rapporterat, ta ställning i början av nästa år.
Biogen var även en av samarbetsparterna bakom Lundaforskarnas studie. Övriga samarbetsparter var forskare vid Cambridge university samt två laboratorieteknikföretag.
Lundaforskarna menar att deras studie visar att det är viktigt att kunna kvantifiera vilken effekt Alzheimerkandidater verkligen har på de olika stegen i bildning av aggregerad beta-amyloid.
– Jag tror att ökad kunskap om de bakomliggande mekanismerna om varför just aducanumab kan bromsa Alzheimers kommer att kunna accelerera utvecklingen av nya och effektivare läkemedel mot denna folksjukdom, säger i ett pressmeddelande Oskar Hansson, som medverkade i studien.
Oskar Hansson är professor i neurologi vid Lunds universitet och fick nyligen Bengt Winblads pris för sin forskning om Alzheimers sjukdom.
