Nobelförsamlingen vid Karolinska institutet har i år beslutat att belöna tre forskare som gjort pionjärinsatser för kampen mot hepatit C. De tre medicinpristagarna är Harvey J. Alter, Michael Houghton och Charles M. Rice som får dela lika på prissumman på tio miljoner kronor.
Alla tre har i olika steg på ett avgörande sätt bidragit till upptäckten av hepatit C-viruset. Upptäckten är en förutsättning för utvecklingen av dagens effektiva hepatit C-läkemedel och för möjligheten att screena donerat blod för att förhindra smittöverföring vid blodgivning.
I dag kan 95 procent av alla som behandlas med läkemedel mot hepatit C botas.
– Upptäckten av hepatit C-viruset har räddat miljontals liv över hela världen, sade professor Gunilla Karlsson Hedestam, ledamot av Nobelförsamlingen, när hon presenterade de tre pristagarnas insatser vid prisets offentliggörande på måndagen.
Tyst, dödlig infektion
Redan på 1940-talet stod det klart att det finns två huvudtyper av infektionsorsakad hepatit, leverinflammation. Den första typen är hepatit A som orsakas av ett virus som sprids främst genom vatten och mat. Detta är en akut typ av infektion som vanligen inte ger några långsiktiga efterverkningar.
Den andra typen av infektiös hepatit sprids via blod och kroppsvätskor och är ett allvarligt medicinskt tillstånd. Det handlar om en kronisk inflammation i levern som är lömsk eftersom smittade personer kan vara symtomfria i åratal och till och med decennier. På sikt kan inflammationen leda till skrumplever, som bara kan behandlas med levertransplantation, eller levercancer.
Blodburen hepatit orsakar över en miljon dödsfall om året i världen, vilket gör tillståndet till ett folkhälsohot i nivå med hiv och tuberkulos.
På 1960-talet upptäckte forskaren Baruch Blumberg hepatit B, ett av de två kända virus som ligger bakom denna typ av hepatit. Han fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin för detta 1976. Upptäckten ledde till utveckling av diagnostiska tester och vacciner och var ett viktigt framsteg. Testning av donerat blod minskade antalet fall av hepatit efter blodtransfusioner.
Okänt virus
Men fortfarande inträffade ett stort antal fall av transfusionsorsakade hepatitfall, ett problem som en av årets Nobelpristagare, Harvey J. Alter, studerade i sin forskning vid National institute of health. Han och hans medarbetare visade att många fall av transfusionsorsakad hepatit varken berodde på hepatit A eller B-virus. Med hjälp av olika experiment kunde de visa att det måste finnas ett tredje virus som gav en distinkt typ av hepatit. Bland annat visade att blod från smittade människor överförde sjukdomen till schimpanser.
Det blev en hög vetenskaplig prioritet att identifiera det okända viruset, men många forskare världen runt försökte i mer än ett decennium utan att lyckas.
Michael Houghton, den andra av årets Nobelpristagare, tog sig an uppgiften att försöka isolera virusets genetiska sekvens. Han och hans forskargrupp undersökte DNA-fragment från blodet hos schimpanser som var smittade med den aktuella hepatittypen. Till slut kunde de identifiera ett nytt så kallat RNA-virus som benämndes hepatit C.
Räddar liv
Men fortfarande visste forskarna inte om hepatit C ensamt kunde orsaka den svåra kroniska leverinflammationen. Den pusselbiten lade årets tredje pristagare, Charles M. Rice, som i sin forskning vid Washington university i St. Louis visade att hepatit C-viruset kan föröka sig och orsaka sjukdom. Detta blev det slutgiltiga beviset för att hepatit C orsakar de dittills oförklarliga fallen av transfusionsorsakad hepatit C.
– De tre pristagarna var pionjärer vars forskning lade grunden till livräddande antivirala läkemedel och bloodscreening, sade Gunilla Karlsson Hedestam.
I dag finns mycket känsliga blodtester som kan detektera viruset. I många delar av världen förekommer transfusionsorsakad hepatit därför överhuvudtaget inte längre. Och de effektiva antivirala läkemedel som utvecklats kan i de flesta fall bota patienten, framhöll Gunilla Karlsson Hedestam:
– I framtiden kommer vi förhoppningsvis att helt kunna utrota hepatit C.
