Regeringen i Storbritannien vill öka invånarnas tillgång till nya antibiotika. Därför inför den nu en annorlunda modell för upphandling och prissättning av antibiotika som är nya på marknaden. Modellen ska först prövas i liten skala och sedan användas bredare om den slår väl ut.
I stället för att betala för den volym som hälso- och sjukvården använder ska ersättningen till läkemedelsföretagen utgå från det värde som respektive läkemedel har för vården.
Nya antibiotika inte lönsamma
Världen behöver nya antimikrobiella läkemedel för att kunna möta den växande resistensen mot befintliga antibiotika hos många sjukdomsframkallande bakterier. Men för läkemedelsföretag är antibiotika i dag inte affärsmässigt särskilt lockande att satsa forsknings- och utvecklingsresurser på.
För att hålla tillbaka resistensutvecklingen är det ju nämligen nödvändigt att begränsa användningen även av nytillskott i antibiotikaarsenalen så mycket som möjligt. De ska helt bli hyllvärmare snarare än storsäljare, vilket begränsar den förväntade storleken på intäkterna.
Därför diskuterar experter och beslutsfattare i många länder förändrade betalningsmodeller för antibiotika. Modeller som ska göra det mer attraktivt för forskande läkemedelsbolag att satsa på antibiotikaprojekt och att fler nya antibiotikaprodukter når marknaden.
I Sverige återrapporterade Folkhälsomyndigheten, som Läkemedelsvärlden berättade, i fjol ett regeringsuppdrag om dessa frågor. Uppdraget gällde om att utreda incitamentsmodeller som kan ersätta de vanliga marknadsekonomiska drivkrafterna just när det gäller nya antibiotika. Ett av förslagen i Folkhälsomyndighetens rapport var så kallade etappbelöningar som delas ut under olika faser i forsknings- och utvecklingsprocessen.
Brittiska modellen ett ”pull”-incitament
Två vanliga begrepp i diskussionen om ökade incitament för företagen att utveckla antibiotika är ”push-” respektive ”pull”-incitament. Push-incitament är ersättningar under tidiga forskningsfaser för att stimulera företagen att gå vidare med lovande projekt.
Pull-incitament är i stället ersättningsmodeller som ska öka företagens vilja att ta ut sina nya antimikrobiella läkemedel på marknaden. Och det är i första hand detta som är syftet med den nya modell som Storbritannien nu sjösätter.
I en första fas vill den brittiska regeringen tillämpa modellen på två olika antibiotikaprodukter. Dessa kommer att väljas ut bland företag som anmäler intresse genom ett förfarande som startar i dagarna.
En av produkterna ska vara ett antimikrobiellt läkemedel som nyligen har introducerats på den brittiska marknaden. Den andra ska vara planerad för lansering före januari 2021.
Värdebaserad ersättning
De som genomför projektet är National institute for health and care excellence (NICE) och två delar av National health services (NHS), nämligen NHS England och NHS improvement. Bland företagens intresseanmälningar kommer de under 2020 att välja ut två läkemedel.
Kriterier för urvalet är bland annat hur nyskapande läkemedlen är, leveranssäkerhet och att läkemedlen möter viktiga terapibehov. Exempel på sådana är behovet av nya behandlingsmöjligheter för allvarliga infektioner som sepsis och sjukhusförvärvad lunginflammation.
Under 2021 kommer de två valda produkterna att genomgå en systematisk utvärdering som bland annat ska fastställa det nya läkemedlets värde för NHS. Baserat på denna utvärdering skriver NHS avtal med företagen som ska börja gälla i april 2022. Ersättningen grundas på det fastställda värdet för vården och inte på försäljningsvolym.
Projektets första steg omfattar England. Om modellen fungerar bra planerar regeringen att gå vidare med fler upphandlingar enligt samma koncept och då ska de kunna omfatta hela Storbritannien.
– Detta nya sätt att köpa in antibiotika till patienter i NHS tar bort hinder och erbjuder företag en språngbräda att satsa på innovation och utveckla potentiellt livräddande nya produkter, säger hälsominister Matt Hancock i ett pressmeddelande.
