Efter klartecken från både etikprövningsnämnden och Läkemedelsverket startar i dagarna en svensk klinisk studie med immundämpande läkemedel mot så kallad cytokinstorm vid covid-19.
Patienter med svår covid-19 som vårdas på Karolinska universitetssjukhuset i Solna och i Huddinge kommer att randomiseras till att få tillägg med interleukin-hämmande läkemedel eller till fortsatt standardbehandling. De substanser som utvärderas är interleukin-6-hämmaren tocilizumab och interleukin-1-hämmaren anakinra.
Ska stoppa cytokinstorm
Syftet är, som Läkemedelsvärlden tidigare rapporterat, att undersöka om substanserna kan förhindra eller dämpa de så kallade cytokinstormar som är en fruktad komplikation vid covid-19. Denna okontrollerade immunreaktion kan inträffa om coronaviruset tar sig ned i de nedre luftvägarna och ut i lungblåsorna, alveolerna, där blodet syresätts. Lungornas immunförsvar reagerar då på hotet och startar olika processer som tillsammans med försämrad syresättning i sämsta fall kan leda till att olika organ sviktar och patienten avlider.
En utmaning i studien är att identifiera de patienter som ska inkluderas i den.
– Av de patienter som vårdas för covid-19 är det en hel del som tillfrisknar av sig själva eller med understödjande behandling. Att sätta in interleukin-hämmande läkemedel är då en onödig risk, säger Anders Sönnerborg, överläkare vid infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge, som leder studien.
Sätter in vid försämring
För att hitta rätt patienter försöker man därför fånga upp dem som håller på att bli sämre i sin lungfunktion för att då sätta in behandlingen.
– Alla inneliggande patienter övervakas noga och genom mäta syremättnaden och ta andra prover upptäcker vi om de börjar få problem med andningen och lungorna, säger Anders Sönnerborg
De båda substanserna som testas, tocilizumab och anakinra, är immundämpande antikroppar som är godkända för behandling av reumatiska tillstånd. Det är med andra ord inte säkert att de har bromsande effekt på okontrollerad immunreaktion vid covid-19.
– Erfarenheter från utbrottet av sars 2002-2003 och den tilltagande kunskapen om covid-19 visar dock att interleukin-1 och -6 ökar kraftigt vid cytokinstormar.
Hypotesen är därför att ökningen leder till en okontrollerad immunreaktion och att den kan dämpas genom att blockera de immunstimulerande interleukinerna.
– Det finns en del mindre studier med interleukin-blockad och rapporter i vetenskaplig litteratur som ger positiva indikationer på att detta skulle kunna fungera, men det går inte att förlita sig på dem. Det är små studier och det finns en risk för publication bias, det vill säga att man i större utsträckning publicerar de positiva resultaten och inte de negativa, säger Anders Sönnerborg.
Vill ha med 120 patienter
Liksom med alla läkemedel finns det risk för biverkningar även med de interleukin-hämmande läkemedlen. En generell risk med att trycka ner immunförsvaret är att andra infektioner, om man har sådana, kan blossa upp. Patienter som har eller har haft tuberkulos, där bakterierna kan ligga vilande, får därför inte ingå i studien.
Än så länge är studien, som är den första i Sverige, koncentrerad till Karolinska universitetssjukhuset men kan komma att utökas.
– Det finns ett intresse från andra sjukhus och vi för diskussioner med flera kliniker, säger Anders Sönnerborg.
Studien avser att inkludera 120 patienter.
– Eftersom epidemin är i avtagande är det svårt att veta när den kan vara färdigrekryterad men i bästa fall kan resultaten finnas i augusti.
