Världshälsoorganisationen WHO meddelade i måndags att studiearmen med klorokinfosfat/hydroxiklorokin i den globala Solidarity-studien har satts på paus. I studien, som ännu inte startat i Sverige, utvärderas bland annat klorokinläkemedel som behandling av covid-19.
Anledningen till WHO-stoppet är resultaten från en stor observationsstudie som nyligen publicerades i The Lancet. I studien, med totalt 96 000 covid-19-patienter på 671 sjukhus, visades att de patienter som behandlades med antingen klorokinfosfat eller det närbesläktade hydroxiklorokin hade en ökad risk att dö jämfört med patienter som inte fick klorokinläkemedel.
Ökade risken för död
Förutom att risken för död var större hos klorokinpatienterna var även risken för allvarliga hjärtrytmrubbningar större i den gruppen. Just rubbningar av hjärtrytmen är en känd biverkan hos klorokinläkemedel och kan i allvarliga fall leda till döden. Den ökade dödsrisken och risken för hjärtbiverkningar kvarstod även efter att forskarna kompenserat för olika faktorer som kön, ålder, BMI och allvarlighetsgrad av covid-19.
Men även om Solidarity-studien inte startats i Sverige har en hel del svenska covid-19-patienter behandlats med klorokinfosfat. Enligt Svenska intensivvårdsregistret hade till och med den 30 april 389 (27 procent) av de 1 462 covid-19-patienter som då vårdats på IVA behandlats med läkemedlet.
– I första fasen av pandemin i Sverige, när patienter började komma in till sjukhusen, övervägdes behandling med klorokinfosfat till alla med svår sjukdom, säger Anders Sönnerborg, professor i infektionssjukdomar vid Karolinska institutet och överläkare vid infektionskliniken och avdelningen för klinisk mikrobiologi, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge.
Signaler om bristande effekt
Bedömningen byggde bland annat på positiva studier från Kina och Sydkorea och på in vitro-data.
– I den situation som rådde då med oklarheter om hur många som skulle bli svårt sjuka och i kombination med rapporterna från Asien beslöts att överväga behandling för varje patient.
Eftersom riskerna med klorokinläkemedel är väl kända övervakades patienterna. Men redan innan den nu publicerade Lancet-studien fanns signaler om att klorokinläkemedlen inte hade så gynnsam effekt vid covid-19 som tidigare studier visat, och att det fanns risker med behandlingen.
I början av april gick därför den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA ut med en uppmaning om att klorokinläkemedel mot covid-19 endast ska användas inom ramen för kliniska studier.
– I samband med det upphörde vi på Karolinska universitetssjukhuset att behandla covid-19-patienter med klorokinfosfat, säger Anders Sönnerborg.
”Tröskeln har höjts”
Enligt vad Läkemedelsvärlden erfar är situationen densamma på andra sjukhus i Sverige. Man har också gått igenom alla patienter som behandlats med klorokinfosfat mot covid-19 på Karolinska universitetssjukhuset och inte hittat några dödsfall kopplade till behandlingen.
– Inför Sveriges medverkan i Solidarity-studien gjordes en sådan genomgång och man hittade inga patienter som skadats av klorokinfosfatbehandlingen, säger Anders Sönnerborg.
Förutom att pausa klorokinfosfat-armen i Solidarity-studien ska WHO nu granska resultat från andra kliniska studier med klorokinfosfat och hydroxiklorokin.
Tror du att behandling och/eller studier med klorokinfosfat kommer att återupptas i Sverige?
– I ljuset av den data som kommit fram hittills har i mina ögon tröskeln höjts för att börja med detta igen. Samtidigt ska man ställa det mot de få behandlingsalternativ som finns för covid-19 och man får avvakta WHO:s bedömning. Men det skulle förvåna mig mycket om man kommer att fortsätta med klorokinläkemedel, säger Anders Sönnerborg.
