Läkemedlet Spravato (esketamin) godkändes i EU i slutet av förra året som behandling av depression hos patienter som prövat, men inte blivit hjälpt av annan antidepressiv behandling. Den aktiva substansen esketamin är kemiskt besläktad med ketamin och är narkotikaklassad.
Eftersom läkemedlet är förenat med en missbruksrisk, dissociativa störningar (overklighetskänsla och bristande kontakt med omgivningen), medvetandestörning och förhöjt blodtryck är godkännandet förenat med vissa villkor. Bland annat extra utbildningsmaterial och övervakning vid behandling.
Behandling mot depression inom specialistvård
Nu föreslår dock Läkemedelsverket ytterligare åtgärder och att utlämningen av Spravato begränsas så att privatpersoner själva inte ska kunna hämta ut läkemedlet på apotek. Riskerna med behandlingen och för missbruk anses för stora. I stället vill Läkemedelsverket att Spravato endast ska få förskrivas av läkare med specialistkompetens i psykiatri och då som rekvisitionsläkemedel till en vårdinrättning med specialistvård.
I förslaget, som skickats ut på remiss, anges också apotekens roll. Dels kommer farmaceuter på apotek att behöva göra en extra kontroll att läkemedlet förskrivits av en läkare med specialistkompetens inom psykiatri och dels att läkemedlet rekvireras till en specialistmottagning och exempelvis inte till primärvården.
I förslaget skriver Läkemedelsverket att begränsningen kan innebära en risk för ojämn fördelning i landet eftersom kostnaden för rekvisitionsläkemedel, till skillnad från för öppenvårdsläkemedel, belastar enskilda kliniker. Dock spår man att samhällets totala kostnad för behandlingen inte kommer att skilja sig nämnvärt beroende på om läkemedlet förskrivs på recept eller rekvisition.
Inte tillgängligt i Sverige
Spravato är det första antidepressiva läkemedlet som nått marknaden sedan 1960-talet. I studierna som legat till grund för godkännandet visade läkemedlet en signifikant effekt på minskning av depressionssymtom, både på kort och lång sikt.
Den exakta verkningsmekanismen för ketamin och esketamin vid depression är fortfarande okänd, men svenska forskare jobbar hårt för att lösa gåtan. Den övergripande teorin är att substanserna påverkar glutamatsystemet genom att hämma en receptor som fortleder elektriska signaler mellan nervceller i hjärnan och i ryggmärgen, något som Läkemedelsvärlden skrivit om tidigare.
Trots EU-godkännandet förra året är Spravato ännu inte tillgängligt i Sverige. I januari rekommenderade NT-rådet, regionernas gemensamma organ för införande av nya terapier, vården att vänta med att börja använda Spravato. Anledningen var att man ännu inte gjort någon hälsoekonomisk bedömning av den nya behandlingen.
I en tidig bedömningsrapport om Spravato i mitten av 2019 konstaterade NT-rådet att målgruppen för läkemedlet är stor vilket kan medföra höga kostnader för regionerna.
Läkemedelsverkets förslag om utlämningsbegränsningar för Spravato är ute på remiss till och med den 20 maj.
