Antikroppstester för covid-19 kan ge värdefull information, men den måste tolkas med försiktighet. Och när det gäller de så kallade snabbtester som nu lanseras vid sidan av laboratorietestningen brådskar det också med oberoende utvärdering av testernas kvalitet.
Det är några av slutsatserna i Folkhälsomyndighetens nya sammanställning av det aktuella kunskapsläget när det gäller antikroppssvar och immunitet för covid-19.
Antikroppstester för covid-19 ökar
Intresset för antikroppstester för covid-19 växer nu snabbt bland arbetsgivare, smittskyddsexperter, forskare och privatpersoner. Det handlar alltså om tester som kan påvisa antikroppar mot viruset efter genomgången infektion eller sent i sjukdomsförloppet.
Många hoppas att sådana tester ska kunna hjälpa oss att leva mer normalt igen. Ett exempel är diskussionen om att utfärda ”coronapass” till dem som haft covid-19 och har antikroppar så att de ska kunna turista och hålla liv i reseindustrin.
Men Folkhälsomyndigheten höjer varningens flagg för sådana diskussioner om att lätta på restriktionerna för vissa personer baserat på antikroppstester. För detta är kunskapsläget fyra månader in i pandemin fortfarande alltför osäkert.
– Det är sannolikt att ett påvisat antikroppssvar liksom vid andra virusinfektioner även här innebär ett visst skydd mot att insjukna igen. Men vi vet ännu inte hur stark immuniteten är eller hur länge den varar, säger Karin Tegmark Wisell, överläkare och chef för avdelningen för mikrobiologi på Folkhälsomyndigheten.
Viktig del av nationell strategi
Även Folkhälsomyndigheten ser antikroppstesterna som värdefulla verktyg i pandemiarbetet. Antikroppstester för covid-19 ingår sedan några dagar också i den nationella strategin för provtagning och diagnostik av det nya coronaviruset.
Folkhälsomyndigheten vill att Sverige ska bygga upp en god kapacitet för antikroppstestning och flera sjukhus har redan sådana analysmöjligheter. Fokus i strategin ligger för närvarande på att testa vårdpersonal och patienter, och även personal i annan samhällsviktig verksamhet.
– I det nationella arbetet med att kartlägga och följa smittspridningen i landet kommer antikroppstestning att vara viktigt, säger Karin Tegmark Wisell.
Ett annat användningsområde som redan nu är lämpligt är, menar hon, personalplanering inom vård och omsorg.
– För arbetsgivare kan det i vissa situationer vara en hjälp i planeringen att veta hur många anställda som har genomgått infektionen. Det kan också vara bra att veta vilka i personalen som har haft covid-19 eftersom man kan räkna med att de har någon form av skydd mot återinsjuknande. Därför kan det vara lämpligt att främst de som har positiva antikroppssvar jobbar med sårbara patienter, säger hon.
– Däremot betyder ett positivt antikroppssvar inte att man kan lägga skyddsutrustningen åt sidan.
Immunitet är sannolik
I den nya kunskapssammanställningen pekar Folkhälsomyndighetens experter på en rad ännu obesvarade frågor om immunitet och antikroppar mot sars-cov-2, det nya coronaviruset. Professor Jan Albert, Karolinska institutet, specialistläkare Robert Dyrdak, Karolinska universitetssjukhuset, och professor Gunilla Karlsson Hedestam, Karolinska institutet, har skrivit rapporten.
De grundar sina slutsatser på den forskning som hittills finns om covid-19 och på forskning om andra sjukdomsframkallande coronavirus, bland andra sars- och mers-virusen.
I rapporten rekommenderar de antikroppstestning för covid-19 bland annat som ett komplement till PCR-tester i diagnostik av covid-19 och i populationsstudier. De menar att tester för IgG-antikroppar tycks ge säkrare svar än tester som mäter IgM-antikroppar. När det gäller immunitet skriver de att det ”är sannolikt, men ännu ej visat” att den som haft covid-19 helt eller delvis är skyddad mot infektionen en tid efteråt.
Det är även oklart hur länge skyddet kvarstår och hur stora individuella skillnader som finns på den punkten.
Det är bland annat dessa oklarheter som gör att antikroppstesternas resultat enligt Folkhälsomyndigheten ännu inte kan påverka enskildas restriktioner eller skyddsnivå.
– Faran med testerna är om de används fel. Det går inte att börja ha stora fester eller sitta tätt på restauranger för att man vet att man har haft infektionen. Kunskapen är ännu för osäker, säger Karin Tegmark Wisell.
Antikroppstester för covid-19 ska valideras
Vid sidan av sjukhusens växande antikroppstestning översvämmas nu marknaden även av så kallade snabbtester för antikroppar mot sars-cov-2. Dessa är testkit som bygger på en annan metodik än laboratorietesterna.
Snabbtester ska inte förväxlas med självtester som är tänkta för hemmabruk. Självtester har den senaste tiden vid flera tillfällen stoppats av Läkemedelsverket, som Läkemedelsvärlden berättat. Men snabbtester är tänkta att utföras av vårdaktörer medan patienten väntar på svaret.
Frågan är hur bra snabbtesterna är. Hur god är sensitiviteten – hittar testet verkligen de antikroppar som finns? Och hur är det med specificiteten – reagerar testet bara på covid-19-antikroppar eller ger det även falskt positiva svar?
– Från början hade vi på Folkhälsomyndigheten ambitionen att systematiskt verifiera dessa testers prestanda. Men det är hundratals tester som vräks ut på marknaden och det blev ohållbart för oss att hinna verifiera alla, säger Karin Tegmark Wisell.
De resultat som ändå hittills kommit fram tyder på att snabbtesterna i regel har god specificitet och alltså inte ger så många falskt positiva svar. Däremot är sensitiviteten generellt sämre och ligger enligt Folkhälsomyndigheten som bäst på 80-90 procent. Det innebär alltså att resultatet kan bli negativt trots att personen egentligen har antikroppar. Expertgruppen bakom den nya kunskapssammanställningen anser att det är bråttom att få igång kvalitetssäkring av testerna.
Vårdgivarnas ansvar
Karin Tegmark Wisell framhåller också att alla som erbjuder testning av patienter har ansvar för patientsäkerheten.
– Vårdgivaren måste ge korrekt information om vad testresultatet innebär för den enskilda personen.
Vårdaktören ansvarar även för att testerna håller måttet. Det gäller såväl laboratoriebaserade tester som snabbtester. Det kan dock vara svårt för vårdföretag att kolla upp prestanda hos testerna som de köper in. Folkhälsomyndigheten arbetar därför med att få fram ett stöd för detta.
– Vi för diskussioner med en aktör som har kompetens att etablera en resurs för validering av CE-märkta snabbtester. Jag tror säkert också att dessa tester kommer att fortsätta att utvecklas och kanske bli något bättre än i dag. Men de kommer ändå att vara ett trubbigare verktyg än laboratorietesten, bland annat eftersom snabbtesten inte mäter antikroppsnivå utan enbart förekomst av antikroppar.
