Medveten desinformation om covid-19 liksom oavsiktligt spridande av felaktiga uppgifter är ett växande problem som kräver många olika åtgärder. Det framhåller forskare vid Reuters institute for the study of journalism, Oxford university. Forskarna har analyserat hur faktaläget på nätet har utvecklats sedan coronapandemin började.
Resultatet av sin kartläggning och analys redovisar de i faktabladet Types, sources, and claims of covid-19 misinformation.
Desinformation om covid-19 brant uppåt
Forskarna har utgått från material som den ideella faktakoll-organisationen First draft news samlade in under januari-mars 2020. Insamlingen skedde med hjälp av två internationella nätverk som arbetar med faktakollar på internet. Antalet felaktigheter som spreds på nätet steg brant från slutet av februari.
Av totalt närmare 3 000 artiklar, medieinlägg och andra publiceringar med felaktig information gjorde forskarna ett slumpmässigt urval som de analyserade. Urvalet innehöll 225 engelskspråkiga publiceringar med desinformation om covid-19.
Handlar ofta om myndigheter
Det finns exempel på att mindre nogräknade personer tar chansen att lura på andra verkningslösa kurer och hjälpmedel mot covid-19. Men i forskarnas urval utgjorde den typen av felaktiga påståenden i vinstsyfte endast tre procent.
Den största andelen utgjorde i stället olika typer av desinformation om myndigheter och deras agerande. Hela 39 procent av påståendena i materialet hade sådant innehåll. Vanliga måltavlor för sådana felaktigheter var till exempel världshälsoorganisationen WHO och FN.
Den näst vanligaste typen av felaktig information var den som handlade om hur coronasmittan spreds i olika samhällen. Bland dessa fanns bland annat obekräftade påståenden om att ett visst geografiskt område haft sitt första coronafall till försök att skylla smittspridningen på olika etniska grupper.
Kändisar en vanlig källa
Forskarna konstaterar även att helt påhittade påståenden var relativt ovanliga. De hittade heller inga exempel på AI-skapad desinformation med automatiserade verktyg.
Det vanligaste var i stället missledande innehåll som blandade korrekta fakta och felaktigheter. Ett inlägg som fick stor spridning innehöll exempelvis en blandning av korrekta och inkorrekta medicinska råd om att skydda sig mot viruset. Råd om handtvätt blandades med ett påstående om att viruset är så värmekänsligt att det inte tål solvärme.
När forskarna undersökte vilken typ av källor som desinformation ursprungligen kom från, hittade de inga entydiga svar. Den allra största andelen av de felaktiga påståendena kom visserligen från företrädare för allmänheten. Och några av dessa felaktigheter engagerade också många användare i sociala medier som kommenterade, gillade och skickade informationen vidare. Detta gällde till exempel ett påstående om att bastubad och hårtorkar var effektiva hjälpmedel för att förebygga covid-19.
Men så mycket som en femtedel av den felaktiga informationen i urvalet kom från politiker på hög nivå, kändisar eller andra framstående offentliga personer. Och desinformation med sådant ursprung fick mycket stor spridning. I analysen nämner forskarna USA:s president Donald Trump som exempel på personer i hög ställning som gjort felaktiga uttalanden om coronaviruset som fått brett genomslag i sociala medier.
Stora skillnader mellan sociala medier
När faktakoll-organisationer hittar felaktigheter i sociala medier brukar de kontakta företagen bakom och rapportera det felaktiga innehållet. Så skedde också när det gällde covid-19-materialet.
Men det fanns stora skillnader mellan de olika sociala medieföretagens reaktioner på dessa rapporter, konstaterar forskarna. På twitter blev 59 procent av felaktigheterna kvar utan någon särskild varningstext trots faktakollarnas påpekanden. Youtube och Facebook tog bort betydligt fler felaktigheter och hade endast kvar 27 respektive 24 procent.
Forskarna framhåller att den stora bredden i den livaktiga desinformationen under coronapandemin gör att det inte finns någon patentlösning på problemet. I stället krävs en ökad medvetenhet och uthålligt faktakollande hos bland andra oberoende nyhetsmedier, myndigheter och de särskilda faktakoll-nätverk som växer fram på olika håll i världen. Målet är, menar de, att hjälpa allmänheten att förstå och navigera genom pandemin.
