Felmedicinering, eller bristande läkemedelshantering som det också kallas, förekommer i många av de vårdärenden som Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, hanterar. Det framgår av myndighetens årsrapport från tillsynsarbetet under 2019.
I rapporten uppmärksammar Ivo bristande läkemedelshantering framför allt inom den somatiska specialistsjukvården, alltså vård vid sjukhuskliniker och specialistmottagningar. ”I alla verksamhetsområden som ingår i den somatiska specialistsjukvården, förekommer fall där patienter har fått för mycket läkemedel, fel läkemedel eller där läkemedlet är felaktigt iordningställt eller utdelat”, skriver Ivo.
Felmedicinering vanligt
Ivo:s tillsynsärenden kan komma till på flera olika sätt. Ett är lex Maria-anmälningarna där vårdgivare anmäler sina egna felhändelser. Ett annat är klagomål från patienter och ett tredje är att Ivo tar eget initiativ till att granska en vårdgivare.
Felmedicinering är en relativt vanlig typ av problem i samtliga dessa typer av ärenden. Ivo har i rapporten gjort en fördjupad analys av de ärenden som kom in 1 januari-3 oktober 2019. Där handlade 16 procent av 531 lex Maria-anmälningar från den somatiska specialistsjukvården om bristande läkemedelshantering. Samma sak gällde 12 procent av 248 klagomål från patienter och 7 procent av Ivo:s egna initiativärenden beträffande den somatiska specialistsjukvården.
Om ärendena om felmedicinering har ökat eller minskat framgår dock inte. Det syns inte heller i tidigare årsrapporter eftersom dessa inte redovisar denna statistik.
Beträffande trender refererar 2019 års Ivo-rapport i stället till stickprovsundersökningar som Sveriges kommuner och regioner, SKR, gör varje år. SKR-siffrorna tyder inte på några större förändringar av de läkemedelsrelaterade patientsäkerhetsproblemen de senaste åren. Andelen vårdtillfällen som ledde till läkemedelsrelaterade patientskador låg, enligt SKR, kvar på ungefär samma 1,5-procentiga nivå under åren 2013-2018.
Så drabbas patienterna
Ivo framhåller att bristerna i läkemedelshanteringen ofta ger allvarliga konsekvenser för patienterna. Allergiska reaktioner och andningssvårigheter är två exempel som Ivo lyfter fram.
Ett område som är särskilt hårt drabbat av misstag vid läkemedelsbehandling är barnmedicin. Där gäller nästan en tredjedel av Ivo-ärendena bristande läkemedelshantering. Vårdpersonal har till exempel förväxlat läkemedel eller räknat fel på doseringen till barnet.
Vissa läkemedelstyper är också känsligare för mänskliga misstag än andra. En kritisk läkemedelstyp är, framhåller Ivo, blodförtunnande läkemedel. I analysen ingår 18 lex Maria-anmälningar och 11 klagomål som handlar om felaktig hantering av blodförtunnande läkemedel.
Felaktig behandling med blodförtunnande kan drabba patienterna på olika sätt, skriver Ivo: ”Vi har exempel där patienter har drabbats av stroke såväl som permanenta hjärnskador. I några fall har personer till och med avlidit på grund av insättning eller utsättning av blodförtunnande läkemedel.”
Rutiner följs inte
Enligt Ivo:s analys beror felmedicineringarna oftast på kompetensbrist och/eller att vårdpersonal inte följt de rutiner som finns. Särskilt stor är risken för misstag när ordinationen av ett läkemedel förändras eller när administrationssättet ändras, till exempel från intravenöst till tabletter.
I de ärenden som Ivo gått igenom förklarar vårdgivarna ofta felhändelserna med stress och hög arbetsbelastning i kombination med att personalen varit oerfaren.
Ivo framhåller att stress hänger ihop med bemanningen. Personalbrist kan leda till stress och det ”ökar i sin tur risken för att personalen inte följer verksamhetens rutiner fullt ut.”
