Den nu uppdaterade strategin för det svenska arbetet mot antibiotikaresistens gäller till och med 2023. Liksom den tidigare strategin, som gällt mellan 2016 och 2019, består den nuvarande av sju övergripande mål.
Bland dem märks till exempel stärkt resistensövervakning samt övervakning av användning och försäljning av antibiotika. I strategin anges att kompetensen vad gäller sådan övervakning i Sverige är god, men att de system som finns behöver förbättras och vidareutvecklas.
Strategi lyfter miljöpåverkan
Regeringen vill därför bland annat att informationsutbytena mellan olika it-system och analysverktyg vidareutvecklas och att relevant information återkopplas till de verksamheter som berörs.
Ett återkommande tema i strategin är miljöpåverkan från antibiotika. Bland de åtgärder som regeringen lyfter för att minska denna finns bland annat rening av antibiotika i svenska avloppsvatten liksom arbete för att minska miljöpåverkan vid tillverkning av antibiotika.
Regeringen skriver i strategin att man vill att teknik för rening av läkemedelsrester (och andra svårbehandlade ämnen) i avloppsreningsverk installeras. Man vill också att offentlig upphandling används som ett ”strategiskt verktyg” för att uppnå strategins mål – till exempel genom att i upphandling ställa krav på en minskad miljöpåverkan av antibiotika.
Även under målet som belyser Sveriges internationella bidrag i arbetet mot antibiotikaresistens lyfts miljöfrågan. Bland annat skriver regeringen att för att hindra uppkomst och spridning av antibiotikarester i miljön krävs det att utsläppen från tillverkning minimeras
Vill se tillgänglig miljödata
Regeringen vill därför att Sverige ska verka för att miljödata utgör en del av underlaget i godkännandeprocessen av antibiotika. Man vill också också att denna miljödata ska göras tillgänglig för myndigheter och andra ”relevanta intressenter” för bedömning.
Vidare skriver regeringen att Sverige ska verka för att regler för att styra mot minimerade utsläpp av antibiotika till miljön vid läkemedelsproduktion utvecklas.
Här driver redan Läkemedelsverket, med stöd av regeringen, ett förslag på EU-nivå för att att gränser för utsläpp av aktiva substanser från tillverkningen ska föras in i den internationella standarden för god tillverkningssed, GMP, något som Läkemedelsvärlden skrivit om tidigare.
Sammanfattningsvis konstaterar regeringen att resistensläget i Sverige är bättre än i många andra länder, men att även vi inom de närmaste åren riskerar att nå “kritiska” nivåer av antibiotikaresistens, vilket gör det angeläget att fortsätta arbeta med frågan.
