Ökat stillasittande i tonåren ökar risken för depression hos unga. Den slutsatsen drar brittiska forskare efter en studie av sammanlagt 4 257 ungdomar som de följde i sex år. Studien har publicerats i the Lancet psychiatry.
Forskarna framhåller att även lätt fysisk aktivitet, som promenader eller hushållsarbete, tycks motverka depressiva symtom. Det sambandet har tidigare varit känt hos vuxna och forskarna anser att deras studie ger starka bevis för att det även gäller för ungdomar i 12-18-årsåldern. De hoppas att denna kunskap ska bidra till bättre förebyggande insatser mot depression hos unga.
Ökad förskrivning av antidepressiva
Ökningen av depressioner och annan psykisk ohälsa bland tonåringar och unga vuxna är ett allt större internationellt folkhälsoproblem. I till exempel Sverige har förskrivningen av antidepressiva läkemedel till barn och unga vuxna ökat kraftigt de senaste fem åren, som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterade.
Ökningen fortsätter och samma utveckling ses i många andra höginkomstländer, vilket gör att det finns ett stort behov av bättre förebyggande arbete.
– Vi ska uppmuntra människor i alla åldrar att röra sig mer och sitta mindre eftersom det är bra både för den fysiska och den mentala hälsan, sade psykiatriforskaren Aaron Kandola, University of London, som ledde studien i ett uttalande i samband med att den publicerades.
I arbetet med studien deltog även forskare vid Kings college i London och Maudsley NHS foundation trust.
Stillasittandet ökade i tonåren
Forskarna använde data från ett större, longitudinellt forskningsprojekt som följt tusentals mödrar och deras barn under två decennier. Vid 18 års ålder deltog 4 257 av dessa barn i en undersökning av depressiva symtom som lågt stämningsläge, glädjeförlust och koncentrationsproblem. Det var uppgifter om de barnen som forskarna använde i den nu aktuella studien.
I analysen ingick också mätningar av barnens fysiska aktivitet vid 12, 14 och 16 års ålder. Barnen fick då ha på sig en liten bärbar aktivitetsmätare under dygnets vakna timmar. Målet var att mäta aktiviteten under sju dagar vid varje tillfälle för att få fram pålitliga medelvärden. Även om mätarna i sig kan ha påverkat den fysiska aktiviteten ansågs denna metod mer tillförlitlig än att låta deltagarna själva rapportera sin aktivitet.
Resultaten visade att barnens genomsnittliga totala fysiska aktivitet minskade mellan 12 och 16 års ålder. Det berodde framför allt på en minskning av lätt fysisk aktivitet och ökat stillasittande. Stillasittandet ökade från i genomsnitt drygt sju timmar per dygn i 12-årsåldern till närmare nio timmar i 16-årsåldern.
Varje timme hade betydelse
Forskarna jämförde mätningarna av depressionssymtom vid 18 år med aktivitetsmätningarna vid 12, 14 och 16 års ålder. De korrigerade resultaten för att så långt möjligt sudda ut effekten av andra möjliga riskfaktorer för depression. Exempel på sådana faktorer var psykisk ohälsa hos föräldrar och tidigare depressiva symtom hos barnet. Det sistnämnda för att undvika att analysen påverkades av ett motsatt samband, alltså där nedstämdhet leder till minskad aktivitet.
Forskarna såg att varje extra timme av stillasittande vid 12, 14 och 16 års ålder ökade förekomsten av depressiva symtom vid 18 års ålder med 11,1 procent, 8 procent respektive 10,5 procent.
På motsvarande sätt sänkte varje extra timme med lätt fysisk aktivitet depressionssymtomen ungefär lika mycket.
Föreslår minskat sittande i skolan
– Våra resultat visar att unga personer som är inaktiva stora delar av dagen genom tonåren löper en ökad risk för depression vid 18 år. Vi såg att det inte bara är mer intensiv aktivitet som är bra för den mentala hälsan. All fysisk aktivitet som minskar tiden vi sitter ned är sannolikt fördelaktig, sade Aaron Kandola.
– Oroande nog har ungas stillasittande ökat under många år. Samtidigt ökar antalet unga med depression och vår studie tyder på att dessa två trender kan ha en koppling till varandra.
Forskarna föreslår olika åtgärder för att öka ungas aktivitet som ett sätt att motverka den växande psykiska ohälsan. Ett förslag är ett ökat inslag av lätt fysisk aktivitet i skolan, exempelvis lektioner där eleverna står i stället för att sitta ned.
