Totalt såldes 285 antibiotikarecept per 1 000 invånare i Sverige förra året. Det är en minskning med 3,5 procent jämfört med 2018 då det såldes 296 recept per 1 000 invånare, visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten.
– Vi har sett en ganska stadig minskning på tre till fyra procent de senaste åren och som visar på en tydligt nedåtgående trend. Det beror mycket på att alla sektorer på olika sätt och med olika perspektiv jobbat tillsammans med att minska antibiotikaförbrukningen. Fler är mer medvetna om faran med antibiotikaresistens och arbetar för att använda antibiotika klokt, säger Vendela Wiener, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Mest antibiotika till äldre
Försäljningen minskade i alla åldersgrupper. Allra mest minskade den till små barn i åldrarna 0 till 6 år, där minskningen var sju procent. Störst är antibiotikaförsäljningen i åldersgruppen 80 år och äldre, där den trots minskning låg på cirka 600 recept per 1 000 invånare.
Liksom tidigare år är dock skillnaden i antibiotikaförsäljning stor mellan regionerna. Västerbotten brukar ha den lägsta förskrivningen, och så också i år med 236 recept per 1 000 invånare. Störst var försäljningen i Skåne med 313 recept per 1 000 invånare.
De allra flesta regioner, 18 av 21, minskade dock antibiotikaförsäljningen under 2019 jämfört med tidigare år. Störst var minskningen på Gotland och i Stockholm där försäljningen minskade med åtta respektive sex procent.
En bit kvar till målet
Infektioner som ofta behandlas med antibiotika är luftvägsinfektioner och urinvägsinfektioner. För de antibiotika som oftast används vid behandling av luftvägsinfektioner minskade försäljningen med 4,5 procent under förra året jämfört med 2018. De vanligaste antibiotikan vid urinvägsinfektion hos kvinnor i åldern 18 till 79 år minskade med 2,7 procent under samma period.
Trots minskningen återstår en bit till det nationella målet om antibiotikaförsäljning inom öppenvård på 250 recept per 1 000 invånare som nätverket Strama har satt upp.
