Nätverket Strama vill ha en ny särskild satsning för att vidare utveckla det svenska arbetet mot antibiotikaresistens. Strama kallar satsningen Antibiotikalyftet och föreslår att den utformas som en överenskommelse med tillhörande ekonomiska extramedel mellan socialdepartementet och Sveriges kommuner och landsting.
– Även om Sverige ofta framhålls som en förebild när det gäller vårt arbete mot antibiotikaresistens så har vi identifierat behov av fortsatta förbättringar, säger Stephan Stenmark, ordförande i Stramas nationella arbetsgrupp.
Vill nå alla förskrivare
En av tre delar i den föreslagna satsningen är en vidareutbildning av Sveriges alla läkare och tandläkare – cirka 40 000 läkare och över 8 000 tandläkare. Tanken är att erbjuda en utbildning på en halv till en dag som ska säkerställa att samtliga svenska antibiotikaförskrivare på humansidan har den grundkompetens som den europeiska organisationen ESCMID (European society of clinical microbiology and infectious diseases) rekommenderar.
Det handlar om grundläggande kunskaper om mikrobiologi och infektionssjukdomar (inklusive diagnostik), principer för antibiotikabehandling samt om det som på engelska kallas antimicrobial stewardship (ungefär rationell antibiotikaförskrivning).
Läkemedelsvärlden rapporterade nyligen om en undersökning av vårdanställdas kunskap, attityder och beteende när det gäller antibiotika som EU:s smittskyddsmyndighet ECDC har genomfört. Undersökningen visade att det trots god antibiotikakunskap fanns vissa kunskapsluckor, bland annat om hur antibiotikaresistenta bakterier kan spridas. Kunskapsluckor fanns även bland de svenska läkare, sjuksköterskor, tandläkare och övriga vårdanställda som deltog i onlineenkäten.
– Det är svårt att dra några väldigt bestämda slutsatser av ECDC-undersökningen eftersom man vet för lite om vilka det var som hade valt att delta. Men för mig visar resultatet ändå tydligt att det fortsätter att behövas mer kunskap och utbildning i dessa frågor, säger Stephan Stenmark.
– Inom Strama har vi arbetat länge med information och utbildning så behöver kunskapen fördjupas ännu mer och vi behöver också höja lägstanivån.
Femårsplan
Enligt förslaget ska samtliga förskrivare utbildas vartefter under fem års tid med hjälp av de lokala Stramagrupperna runt om i landet. Det finns också diskussioner om att komplettera med digitala utbildningar för att även kunna nå den ännu större yrkesgruppen sjuksköterskor.
En annan del av det föreslagna Antibiotikalyftet är att införa antibiotikaronder på alla relevanta avdelningar på landets akutsjukhus. Antibiotikaronder innebär att en infektionsläkare besöker vårdavdelningen två gånger i veckan och går igenom alla patienter med antibiotikabehandling tillsammans med ansvariga läkare. I dag sker det regelbundet på ett 100-tal vårdavdelningar runt om i Sverige.
Enligt Strama bidrar ronderna till att fler patienter behandlas enligt de rekommendationer som finns och därmed får rätt terapival och ofta kortare behandlingstider. Strama vill därför se samma systematiska arbetssätt på Sveriges alla akutsjukhus.
Ytterligare en del av den föreslagna satsningen är att utveckla, strukturera och stimulera primärvårdens uppföljning av infektionsbehandling och antibiotikaförskrivning.
Kan bli bättre
För att kunna genomföra Antibiotikalyftet krävs, menar Strama, att regeringen skjuter till extramedel och diskussioner pågår med socialdepartementet.
Vid internationella jämförelser ligger Sverige bra till när det gäller antibiotikaanvändning och resistensökning. Men Stephan Stenmark anser att det ändå finns ett stort behov av den tänkta satsningen.
– Arbetet mot antibiotikaresistens kommer aldrig att bli klart. Även om vi gör allt rätt så kommer antibiotikaresistensen att öka bland annat eftersom vi hela tiden har ett inflöde av resistenta bakterier. Frågan är bara hur brant kurvan kommer att vara. Genom att fortsätta utveckla kunskap, kompetens och bra system skaffar vi oss bästa möjliga utgångsläge för att möta de problem som dyker upp.
